Lavender Diamond: Imagine Our Love
LAVENDER DIAMOND
Imagine Our Love
Rough Trade/Border
Betyg: 5
Det var en gång för länge, länge sedan, i ett land lika fjärran i rum som i tid, en vandringsman som fångade upp en tyst viskning i luften. Det liknade inget som han tidigare hört. Den stilla, kristallklara melodin – en hägring i form av ett ljud? – ledde hans steg på en ny väg. I takt med att han gick blev ljudet, sången, starkare och starkare. Plötsligt stannade han. Framme vid »The Diamond Cave« strålade himlens ljus emot honom. Musiken var öronbedövande. Skönheten förlamande. Vid den här tiden var all världens diamanter samlade i »The Diamond Cave«. Den perfekta harmonin fick dem att vibrera, fick själva luften att sjunga, gjorde livet större än någon annanstans på jorden.
Han kunde inte hålla sig. En, bara en! Med The Lavender Diamond i den hårt knutna handen vände han och gick. Bakom hans rygg tystnade sången. Harmonin var rubbad – allt förstört. Nu kickstartar dramat. Nu blir The Lavender Diamond till en ring, blir stulen av en skata, lär känna (ringen alltså) torgskräcksdrottningen The Queen Of The Indoor och förvandlas slutligen till ett spöke som inte kan sluta blöda.
Ungefär så där går det till i Becky Starks huvud. Becky Stark är kvinnan som tog artist- och bandnamnet Lavender Diamond från sin egen dockteaterföreställning »Echoing in the Diamond Cave«, den aldrig uppförda pjäs som figurerar i fri tolkning här ovan. Hon är även en person som inleder bandets konserter med att hälsa freden välkommen på jorden, viftar med hjärtpyntade spön och för varje genomförd spelning skriver nya Pollyanna-uppskruvade inlägg på bandets hemsida: »Vi kan omöjligt föreställa oss hur saker skulle kunna vara bättre. Eller, jag antar att vi kan föreställa oss hur saker skulle kunna vara bättre […] 1. Slut på alla krig. 2. Alla människor blir vänner. 3. Fred med jorden. 4. Kärleken är gränslös.«
Och så vidare. En Los Angeles-baserad nyhippie i vintageklänning som talar om den nyfolkscen hon själv brukar räknas till som »punk« och som, enligt all gängse logik, borde vara tvåhundra musikaliska kråksångsmil där ute med Devendra Banhart, Josephine Foster och CocoRosie, med Joanna Newsom och Animal Collective. Alla de självvalda särlingar som verkar inom det populärkulturella retreat som går under namn som »freak folk« och »new weird America« och som vid sidan av att resa en mental mur mot samtidsapokalypsen (klimatförstöringar, rovkapitalism, etc) även erbjuder en frizon för ohämmad nyandlighet. Inklusive gurulika artistideal.
Lavender Diamond är där på alla upptänkliga sätt, förutom just musikaliskt. »Imagine Our Love«, gruppens debutalbum, är traditionell – konventionell – gitarr-, percussion- och pianopop i ett följsamt svallande tempo där Becky Stark, som ytterst (på allvar) vill heala sina lyssnare, besvärjelsesjunger de vackraste ord hon känner; »love«, »love«, »love«. Det rör sig emellertid om en musikalisk handpåläggning utan mer djupgående verkan än ett par timmar på spa. Vare sig så vackert eller innerligt att jorden skakar. Inte heller, som fallet är med till exempel CocoRosie eller Josephine Foster, så märkligt att man oavsett vad man tycker lyssnar vidare och närmare för att försöka förstå. Det är bara rätt fina ballader som i kärlekens universella namn är så allmänt hållna att de inte förmår gripa tag någonstans.
JENNY DAMBERG
2007-06-08
