The Sound Of Arrows: Danger! [EP]

THE SOUND OF ARROWS
Danger! [EP]
Labrador/Border
Betyg: 6

Nittiotalets svenska popmusik var aldrig bättre än svensk.
   Band som This Perfect Day, Wannadies och Popsicle tangerade sällan sina amerikanska och brittiska förlagor, och de inhemska försöken att göra popmusik på svenska tittade ständigt snett över vänster axel, oftast mot Ulf Lundell eller, i enstaka fall, Jakob Hellman.
   I dag är situationen en annan, och radikalt annorlunda. Svensk popmusik är en internationell angelägenhet och behandlas därefter. Ett nytt album med El Perro Del Mar upptar lika stort utrymme i Everett Trues tidning Plan B som ett nytt album med Deerhoof, och när Pitchfork la upp The Radio Depts nya singel »Freddie and the Trojan Horse« för lyssning härom dagen kom den med en medföljande, om än osedvanligt platt, analys av textens kritik av svensk inrikespolitik.
   2008 är musikvärlden en fragmentarisk spillra av sitt forna jag – influenser kan inte längre spåras till en specifik grupp eller rörelse – men av alla de popband som påverkat svensk popmusik sedan nittiotalets slut så framstår i synnerhet ett som särskilt betydelsefullt.
   Om The Clash var sjuttiotalets mest betydelsefulla rockband för svenska rockband – i bemärkelsen att det är svårt att föreställa sig svensk popmusik från sjuttiotalet och framåt utan dem – är det i dag svårt att föreställa sig svensk popmusik utan The Avalanches »Since I Left You«.
   The Sound Of Arrows kommer från Gävle. Men i sitt försök att återskapa Avalanches epokgörande ljudlandskap närmar de sig en patenterad göteborgsk eufori som numera är själva utgångspunkten för samtida svensk popmusik.
   Eftersom deras formspråk är kutym kan Stefan Storm och Oskar Gullstrand inte förvänta sig några avantgardistiska pluspoäng utan måste förlita sig på sina låtar. Och titelspåret, deras egentligen enda melodi, är verkligen en charmerande struntsak. Utanför sin kontext låter den som om Joel Gibb spelat in melodisk disco i Feskekörka.
   Att Sound Of Arrows är ännu ett bevis på att samtida svenska popband i nio fall av tio har universitetsutbildning och såtillvida kan ses som symbol för klassförskjutningen inom svensk popmusik är däremot en teori jag lämnar därhän tills vidare.
NIKLAS ELMÉR
2008-05-06