The Wedding Present: El Rey

THE WEDDING PRESENT
El Rey
Vibrant/Border
Betyg: 5

The Wedding Present – finns de fortfarande?
   Jodå, när Dave Gedges relation med flickvännen och musikerkollegan Sally Murrell sprack för några år sedan skrev han ett gäng mörkare låtar, begravde Cinerama-projektet och plockade upp Wedding Present-namnet igen. Skivan, »Take Fountain«, gjorde inget större väsen av sig och jag har svårt att förstå vem som kommer att bli superglad av »El Rey«.
   Själv var jag ett stort fan fram till albumet »Seamonsters« 1991. Det var lätt att gilla den glasögonprydde sångaren och gitarristen om man var universitetsstuderande indienarkoman, under några år var Gedge en fena på effektiva indielåtar som rumlade fram i snabb fart. Ett intressant grepp var när de släppte en singel varje månad 1992, även om det var i samband med det projektet som jag tappade intresset.
   Gedge bor numera i USA, i Los Angeles, men intet nytt under solen. Nya skivan låter likt »Seamonsters«, dels beroende på att Steve Albini styr ljudet nu också, dels beroende på att, ja, det är samma typ av kritvita indierock. Hade jag gillat det mer om skivan släppts i början av nittiotalet? Antagligen. I dag låter det grått, daterat och fantasilöst.
   Möjligen har David Lynch lockat Dave Gedge till Hollywood. Wedding Present tolkade Julee Cruises »Twin Peaks«-signatur på en singelbaksida och sångaren verkar vara en hängiven cineast. Men även om några av texterna refererar till modeller och Kaliforniens geografi är soundet torrt brittiskt. Det som en gång var charmen har blivit problemet.
PM JÖNSSON
2008-05-27