Danny And The Champions Of The World: Streets of Our Time
DANNY AND THE CHAMPIONS OF THE WORLD
Streets of Our Time
Loose
Betyg: 7
Det finns de som lever livet som om det fanns en färdig färdskrivare att rätta sig efter. Som vet exakt vilket nästa steg ska bli och hur man ska gå tillväga för att hamna där. Och som redan i det läget har blykoll på även nästa nivå och vad som krävs för att nå dit – vilka man ska lära känna, var man ska synas, vilka knappar som det ska tryckas på.
Den sortens människor är beundransvärda på flera sätt, kan själv känna visst avund gentemot deras motor av målmedvetenhet. Men man märker också att hela deras världsbild lätt spricker när färdskrivaren börjar trassla. Det fanns liksom aldrig med i planen, att vägen genom tillvaron sällan visar sig vara vidare enkel att staka ut. Har man däremot aldrig räknat med något är slagen något enklare att både förutse och parera.
»There’s times we make it, and times we fall/We’re just crossing lakes, and climbing walls/Cos there ain’t no map/that I heard of before/That can plot tomorrow, and open doors«, sjunger Danny George Wilson i titelspåret på den här skivan. Danny And The Champions Of The World är den australienfödde London-killens folkcountryalias sedan evigt förbisedda soulcountryrockarna Grand Drive gick i vila, och »Streets of Our Time« är konstellationens andra album.
Danny George Wilson har ingalunda kraschat, han har hela tiden känt till det mesta om förutsättningar, villkor och begränsningar. Han har dessutom alltid låtit äldre än vad han de facto har varit. Nu börjar tiden komma ikapp. Som ett tema skivan igenom ligger en undran om vart allt tog vägen; oskuldsfullhet, vitalitet, drömmar. Aldrig med bitterhet, mer en stilla fråga vad som kommer i stället. I öppningslåten drar sångaren rentav paralleller mellan sin skraltiga turnébuss och det nedbrytande som han själv står inför.
Kanske låter Wilson ännu inte lika självklar i denna avskalade pedal steel-, banjo- och mandolinmiljö som han gjorde i sitt forna bands omsorgsfullt ombonade trygghet. Men fyra–fem av låtarna och värmen som strömmar ut från det där karaktäristiskt vidöppna hjärtat gör ändå »Streets of Our Time« till en säker investering för varje Grand Drive-vän.
PIERRE HELLQVIST
2010-04-06
