Psychedelic Horseshit: Laced
PSYCHEDELIC HORSESHIT
Laced
Fat Cat/Border
Betyg: 7
– Vad är det här du spelar?
Mannen framför mig – framför DJ-båset – sken som en smärre sol; svettig, glad, nyfiken.
Vem kunde klandra honom? Låten jag nyss lagt på var ju ett under av lunkande motorik-rytmer, svävade gitarrer och eterisk sång; ekon av Neus mäktiga »E-Musik« studsade mellan samtliga dess toner. Klart han vill veta mer om något sådant, klart jag står till tjänst.
– Astro Chimp! ropade jag till svar.
– Tack! log mannen och dansade bort.
– Ingen orsak, mumlade jag och fortsatte digga på mitt håll.
Men vi var båda aningen lurade. Bakom Astro Chimp stod nämligen Eugene Kelly (The Vaselines), Gerry Love (Teenage Fanclub), Raymond McGinley (Teenage Fanclub) och Francis MacDonald (Teenage Fanclub) och den Neu-aktiga dängan vi fallit visade sig senare vara en pastisch. En i grund och botten kärleksfull och väl genomförd pastisch (för övrigt titulerad »The Last Refuge of the Talentless«), men en pastisch likväl.
Ovanstående lilla scen – som ägde rum 1996, på numera nedbrunna Tantogården i Stockholm – spelas gång på gång upp i mitt inre när jag tar del av »Laced«, Colombus-duon Psychedelic Horseshits andra CD. Ty vad Psychedelic Horseshit gör på den är att sarkastiskt, nihilistiskt och muntert gå i närkamp med artister som Black Dice, Animal Collective och Ducktails. Att lyssna på »Laced« är helt enkelt som att se de mest tongivande (och älskade) delarna av den samtida amerikanska underjorden bli nermalda i en köttkvarn.
Grejen är: »Laced« är samtidigt stor underhållning, fascinerande, lyckad och konstnärligt framgångsrik. Man kan alltså – om man så önskar – ta del av den som ett lysande alster i rakt nedstigande led från »Beaches & Canyons«, »Strawberry Jam« och »Ducktails«.
Två för en! Kom och köp!
Men nästa Psychedelic Horseshit-alster hoppas jag ändå utvecklar de bindgalna och sjukt lo-fi-kaosiga sidorna som bland annat präglade 2007 års debut »Magic Flowers Droned« och EP:n »Shitgaze Anthems« två år senare. Nu har de visat att de kan, nu kan de gå vidare i en annan riktning.
Det vore dock intressant att spela ett spår från »Laced« – exempelvis »I Hate the Beach« – på något lämpligt uteställe, bara för att se vad som skulle hända…
JOHAN JACOBSSON
2011-05-17
