Fucked Up: David Comes to Life




FUCKED UP

David Comes to Life

Matador/Playground

Betyg: 6

 

Å ena sidan…

Toronto-sextetten Fucked Up förtjänar respekt. I över tio år har de tänjt på gränser och utmanat; de har alltid gjort vad som fallit dem in. Att »David Comes to Life« – fullängdare nummer tre – konceptuellt och textmässigt rör sig i trakterna kring Thatchers sönderslagna Storbritannien är exempelvis helt i linje med deras storslagna visioner.

Å andra sidan…

Toronto-sextetten Fucked Up förtjänar kritik. »David Comes to Life« må vara spännande på idéstadiet, men ur högtalare är den tämligen långtråkig. Alla dess arton spår – sjuttiosju minuter – låter nämligen mer eller mindre likadant; de rusar håglöst omkring i ett statiskt hardcore-landskap där röster gläfser entonigt, trummor bankar tomt och gitarrer riffar hittigt men ointressant. Ställer man »David Comes to Life« mot Minnesota-trion Hüsker Düs »Zen Arcade« (1984) – en föregångare, både andligt och genremässigt – blir så dess tillkortakommanden fullkomligt uppenbara; »Zen Arcade« innehåller all den eld och uppfinningsrikedom som »David Comes to Life« saknar.

Å än slank han ner i diket…

Toronto-sextetten Fucked Up förtjänar en ny chans. Deras musik har inte alltid ljudit ljummen; tolvan »Looking for Gold« (2004) är ju en enda lång orgie av trumsolon och visslingar och albumet »The Chemistry of Common Life« (2008) innehåller en mängd mästerliga, vettiga och medryckande arrangemang. Förhoppningsvis lyckas de på nästa släpp förena både tanke och ton.

JOHAN JACOBSSON

2011-06-14