Sigur Rós: Valtari




SIGUR RÓS

Valtari

Parlophone/EMI

Betyg: 6

 

2005 släppte Sigur Rós »Takk…«, ett album som innehöll »Hoppípolla«. Det är en låt som är speciellt intressant eftersom den blev en megahit i en väldigt samtida bemärkelse. »Hoppípolla« var aldrig någon särskilt stor försäljningssuccé eller listetta, i stället vann den uppmärksamhet och spridning genom dess myckna användning i TV-program, filmer och dataspel. »Hoppípolla« utgjorde också ett vägskäl för Sigur Rós. Som vi vant oss vid med bandets musik vilade låten på en extremt känsloladdad musikalisk grund, men till skillnad från deras tidigare produktion saknades här tydliga spår av postrock. Med »Takk…« renodlade Sigur Rós sin atmosfäriska estetik.

På »Valtari« tas denna utveckling till en ny nivå. Melodier är nästan helt avskaffade, musiken bygger uteslutande på utforskningar av olika stämningar. Det är positivt att bandet fortsätter utveckla sin särart, men samtidigt blir slutresultatet något flackande. Flera spår förloras i stilövningar som saknar tydliga mål och idéer. Dessa partier blir mest flytande passager av fina stråkar och små brottstycken av Jónsis utpräglade stämma.

Den isländska gruppens sjätte album knyter tydligt an till det koncept som etablerades på »Hoppípolla« genom att kombinera hänförande musikalisk rymd med en popstruktur. Som fallet ofta är med Sigur Rós är det smäktande vackert och onekligen TV-vänligt. Synd bara att det så ofta saknas fokus.

TOBIAS NORSTRÖM

2012-05-28