Retrofavoriter 2015, enligt L-P Anderson & Pierre Hellqvist




L-P ANDERSON
(utan inbördes rangordning)

 

Jerry Lee Lewis: Jerry Lee Lewis at Sun Records – The Collected Works
Slim Harpo: Buzzin’ the Blues – The Complete Slim Harpo
Bob Dylan: The Cutting Edge 1965-1966 – The Bootleg Series vol. 12
Van Morrison: Astral Weeks (Expanded & Remastered)
The Velvet Underground: Loaded – Re-Loaded 45th Anniversary Edition
The Scientists: The Scientists + Blood Red River
Diverse artister: Back to the River – More Southern Soul Stories 1961-1978
Diverse artister: Ork Records – New York, New York
The Bevis Frond: Triptych + Through the Looking Glass + The Auntie Winnie Album
Link Wray: 3-Track Shack
Diverse artitster: Artifact – The Dawn of Creation Records 1983-1985
Diverse artister: Vägra raggarna benzin – Punk från provinserna 78-82, vol 3 & 4
Diverse artister: One-derful! Collection – One-derful! Records
The City: Now That Everything’s Been Said
Diverse artister: Truckers, Kickers, Cowboy Angels – The Blissed-Out Birth Of Country Rock

 

 

PIERRE HELLQVIST
(utan inbördes rangordning)

 

Link Wray: 3-Track Shack
Av det tidiga sjuttiotalets alla hybrider av soul, country, gospel och rock’n’roll kom nog ingen så nära fulländning som Link Wray gjorde på dessa inspelningar.

 

The Staple Singers: Freedom Highway Complete – Recorded Live at Chicago’s New Nazareth Church
Tidsdokument med total närvaro.

 

Ata Kak: Obaa Sima
»Scooby-dooby ah-scooby-dooby-doob«. »You may never hear anything like this elsewhere.« Orden skrev Brian Shimkovitz på sin blogg Awesome Tapes from Africa om Ata Kak-låten »Momo Yendodo«. Sthimkovitz ord visar sig stämma väl in på »Obaa Sima« i stort. Hysteriskt medryckande trummaskin- och synthdriven rap från Ghana 1993-1994.

 

Slim Harpo: Buzzin’ the Blues – The Complete Slim Harpo
Blues surrar inte mer än så här.

 

Bruce Springsteen: The Ties That Bind – The River Collection
Karlns mest mångfacetterade och mest mänskliga album blir verkligen inte mindre mångfacetterat och mänskligt i utbyggt skick.

 

Dion: Recorded Live at the Bitter End August 1971
Singer-songwriter-Dion i sitt esse.

 

Scott Fagan: South Atlantic Blues
Orkestrerad, dramatisk och påträngande folkpop från Stephin Merritts far.

 

Lizzy Mercier Descloux: Press Color
Parisisk discopunk placerad på Lower East Side.

 

Diverse artister: Ork Records – New York, New York
I brytpunkten mellan traditionalism och ny våg uppstår hänförande nervositet.

 

Bettye Swann: The Very Best of
»Time to Say Goodbye«. Behövs knappast sägas mer än så.

 

Jerry Lee Lewis: Jerry Lee Lewis at Sun Records – The Collected Works
Du får mer än du någonsin bett om. Men det är ju själva grejen med Bear Familys boxar. I viss mån även Killers livsgärning i stort.

 

Karin Krog: Don’t Just Sing – An Anthology: 1963-1999
En norsk Monica Z som tar ut svängarna.

 

Jackie DeShannon: All the Love – The Lost Atlantic Recordings
Blue eyed soul värdig Van Morrison, som hon samarbetade med vid tidpunkten.

 

Dusty Springfield: Faithful
Äntligen en rättmätig release för Atlantic-albumet som aldrig blev.

 

Kenny Knight: Crossroads
Tidigt åttiotal, Reagan-yran sveper över det förlovade landet och ytorna krymper för den som inte passar in. Alltsammans rörande gestaltat på detta skapligt obskyra singer-songwriteralbum.

 

Boz Scaggs: Boz Scaggs
Bluesig, spänstig och visionär blue eyed soul inspelad i Muscle Shoals Sound Studio.

 

Freddy Fender: The Great Freddy Fender – The Golden Voice of the Texas Gulf Coast
Där texmex, swamp pop och country möts hittar vi Baldemar Garza Huerta.

 

Lesley Gore: California Nights
I titelspåret slår hon Brian Wilson på hans egen hemmaplan.

 

Cortex: Spinal Injuries/The Mannequins of Death
Både extremt tidstypisk och extremt modern.

 

Diverse artister: Back to the River – More Southern Soul Stories 1961-1975
Sjuttiofem soulvärmare ingen individ borde gå genom livet utan.




Relaterat

2019 års bästa album
2016 års bästa album
2015 års bästa album
2013 års bästa album
2012 års bästa album