Jason Isbell-gig x 5






Inför Sthlm Americana-festivalen på lördag: Pierre Hellqvist rangordnar fem Jason Isbell-spelningar.

1. Bryggarsalen, Stockholm, 3 december 2013

Blott Jason Isbell och livspartnern Amanda Shires akustiskt och intimt på ett fullsmockat Bryggarsalen. Det här var precis då »Southeastern« hade börjat ta fart men ännu inte riktigt exploderat. Tyvärr har Shires sedan aldrig följt med maken vid hans olika sverigevistelser, vilket är beklagligt ty hennes fiol, sång och sidekicksamspel tar fram en sensitivitet och ett vemod i musiken som ibland försvinner när kompbandet The 400 Unit brakar loss utan hennes medverkan.

2. Berns, Stockholm, 7 januari 2016

Så här dags hade Isbell – kanske till viss del framkallat av en viss omslagsstory till Sonic #82 sommaren 2015, även om vi ju aldrig skulle lyfta fram oss själva på så vis, samt det fina bemötandet av albumet »Something More Than Free« – gått och blivit sverigefavorit av mått. Kön utanför Berns var längre än väntan på besked från allehanda annonsörer och intressenter när du gör en musiktidning. Dessutom levde karln, nu med uppbackning från bandet 400 Unit, utan minsta problem upp till de upptrissade förväntningarna. Den totalt tillintetgörande versionen av »Cover Me Up« fick en kirunabördig kollega att upprepade gånger dunka sitt huvud i balkongräcket på Berns i ren extas eller möjligen befrielse eller, mest sannolikt, panik över syrebrist. Vill även minnas en vidunderligt vacker »Alabama Pines« och en delikat dragspelsdriven avslutning i »Codeine«.

3. Münchenbryggeriet, Stockholm, 12 november 2017

Lite för mycket uppskruvad brötrock för den här pennans smak men när melodierna får utrymme och den där varma hybriden av country och rock’n’soul kelar med dina känslosträngar är det få artister på jorden som ger dig lika mycket tillbaka som Jason Isbell. »If We Were Vampires« kan göra många konstiga saker med en ömtålig människa.

 

 

4. Shaky Boots, KSU Sports and Entertainment Park, Kennesaw, Georgia, USA, 16 maj 2015

En vidsträckt sportanläggning i dagsljus och närmast plågsam hetta inför en åtminstone delvis festivalrastlös skock strax norr om Atlanta är kanske ingen optimal inramning för Isbell, även om det onekligen finns vissa poänger med att ta del av hans låtar (särskilt de från Drive-By Truckers-tiden) i deras naturliga Södern-hemvist där publiken jublar eller applåderar åt specifika textrader på ett sätt som sällan förekommer i Europa.

 

5. Way Out West, Slottsskogen, Göteborg, 11 augusti 2016

Som sagt, solljus och komprimerade festivalset är knappast den här artistens givna sammanhang. Särskilt som Jason Isbell den här eftermiddagen försöker blidka publiken med att muskelrocka snarare än visa sina mer subtila sidor. Orkade inte ens se klart det här giget, det gav helt fel eller i alla fall en kraftigt begränsad bild av hans förmågor.




Relaterat

Ett annorlunda perspektiv