Pierre Hellqvist & tjugohundratalets bästa låtar






Sonic-skribenter summerar de två senaste låtdecennierna, del 12.

1. Gillian Welch: Everything is Free (2001)

När livskall möter alltmer orimliga villkor men aldrig kan bli annat än ett livskall. Musiken kunde vara hundra år gammal, medan texten säger mer om tjugohundratalet än det mesta.

 

2. Beyoncé: Formation (2016)

Riot grrrl 3.0. Eller: berättelsen om Amerika.

 

3. Stephanie McDee: Call the Police (2002)

I partylåtarnas partylåt idkar zydeco och louisiansk hiphop intimt umgänge till långt in på småtimmarna:

 

»And you can call the police

Call the police

’cuz we g’on tear this place down

You better call the police

call the police

’cuz we ain’t never going home«

 

Du vill inte gå hem. Du börjar inse att du aldrig kommer att komma hem.

 

4. Reigning Sound: Straight Shooter (2002)

Egendomligt ofta finns ingenting viktigare än en minut och trettiofyra sekunder Memphis-gläfs.

 

5. Beanie Sigel ft Melissa: Feel It in the Air (2005)

Paranoian tränger sig på, misstänksamheten ligger som en tjock dimma, klarsynthet ersätts av instinkt.

 

6. Solomon Burke: Don’t Give Up On Me (2002)

Tro inte på vad någon säger: det är aldrig för sent.

 

7. Cat Power: The Greatest (2006)

En sordinerad serenad till the salt of the earth, eller alla som av olika anledningar har tvingats se sina drömmar kapitulera inför starkare krafter.

 

8. Big K.R.I.T.: Dreamin (2011)

Apropå livskall;

»Besides I ain’t rapping about dope nor did I sell it

I guess the story of a country boy just ain’t compelling

A&R’s searching for a hit, I just need a meal

Couldn’t afford to pay the rent, but passed up on the deal«

9. The Knife: Pass This On (2003)

Köttets lustar och mörkrets lyskraft.

 

10. Angel Olsen: White Fire (2014)

En livsintensitet du omöjligen kan köpa för pengar eller läsa dig till.




Relaterat