TLC finns inte mer
En av modern tids största soulsagor fick ett abrupt och tragiskt slut förra veckan. Markus Larsson minns TLC och Lisa »Left-Eye« Lopes.
TLC finns inte mer.
Gruppen splittrades i samma stund som Lisa »Left-Eye« Lopes dog i en bilkrash i Honduras, torsdagen den 25 april. Det spelar ingen roll om gruppens andra medlemmar, Tionne »T-Boz« Watkins och Rozonda »Chilli« Thomas, bestämmer sig för att fortsätta. Det gör detsamma om det visar sig att TLC:s kommande skiva redan är färdiginspelad och släpps till hösten.
Det är slut. Finito. Över.
Vad som än händer nu kan bara betraktas som en sorglig epilog.
Lisa Lopes går inte att ersätta. Det var hennes ettriga, nasala och kaxiga rapröst, omgiven av Chillis skönsång och T-Boz hesa mummel, som fick TLC att stå ut från alla andra. Hon framkallade laddning och personlighet i en »genre« (soulgrupper som bildats efter 1990) där sånt i ärlighetens namn varit ganska sällsynt.
Dessutom hade Lisa Lopes en förmåga att skapa fetare rubriker än sina medsystrar. Hon söp och knarkade och brände ner den dåvarande pojkvännen och fotbollsspelaren André Risons hus i en svartsjuk alkoholdimma 1994. Det sistnämnda resulterade i ungefär fyra miljoner kronor i borgen och en villkorlig dom på fem år för mordbrand.
Själv påstod Lopes att hon bara hade velat elda upp Risons nyinköpa badkar.
Och när jag intervjuade TLC för Aftonbladet Puls i samband med att de släppte tredje skivan »Fanmail« gjorde »Left-Eye« det största intrycket, via en dålig telefonlinje. Trion satt på något skivbolagskontor i Atlanta och så länge T-Boz och Chilli pratade handlade det mesta om Michael Jackson, mammor, barn och att texten om oralsex i »Red Light Special« var producenten Babyfaces idé, inget annat.
Left-Eye ångade dock på om att TLC blivit blåsta på pengar efter jättesuccén »Crazysexycool« – alltjämt tidernas mest sålda album av en r’n’b-grupp – och sin egen trassliga uppväxt med en alkoholiserad pappa.
»Min uppväxt var ett enda stort drama! Värre än alla såpoperor du kan tänka dig. Dels var det farsan, sen är släkten full av sinnessjuka personer«, sa hon.
Lisa »Left-Eye« Lopes kommer säkert att bli ihågkommen som en bråkstake. Att Suge Knight knöt upp henne till sitt bolag Tha Row och planerade att lansera henne under namnet N.I.N.A. senare i år kändes knappast överraskande. Lopes spottloskor hade alltid svårt att rymmas inom TLC:s ramar.
Men det första soloförsöket »Supernova« visade också att hon blev mycket ointressantare och mer trevande utan T-Boz och Chilli.
I TLC kompletterade de tre varandra och fick den gemensamma helheten att överskugga deras individuella begränsningar. Jämför med exempelvis Destiny’s Child, som alltmer framstår som Beyoncé Knowles soloprojekt.
Och det var TLC:s dynamik som gjorde »Crazysexycool« och »Fanmail« till något större och mer bestående än vad som egentligen borde vara möjligt, med tanke på att gruppens plockades samman enligt samma principer som ett pojkband. Dynamiken, och ett bländande hantverk av smarta producenter och låtskrivare som Dallas Austin, Babyface och Organized Noize.
Mot slutet av intervjun jag gjorde 1999 frågade jag TLC om vad som skulle få dem att lägga ned bandets karriär. Där och då ryktades det bland annat om flera svåra konflikter inom gruppen och att Lisa Lopes var på väg ut. Chilli klippte av Lopes snack om sin kommande solokarriär och T-Boz svarade:
»Vi har blivit starkare av motgångarna, kriserna och framgångarna. Men så fort någon av oss lämnar gruppen är det över. Den kemi som finns mellan oss går inte att återskapa med några andra«.
Den 25 april 2002 förintades kemin.
Och den moderna soulscenen känns genast mer fattig och platt.