Med syndafloden i minnet
Väderprognosen är lovande, men minnena av floden vid fjolårets utsålda Roskilde-festival är tunga att bära. Inte minst för dem som hade tältat sedan helgen före festivalstarten – och bara blivit mer och mer blöta och frusna i stället för solbrända och peppade. När varken Mapei, John Legend eller Björk förmådde trolla bort premiärkvällens sanslösa regnstorm fick tusentals slutligen mer än nog, i synnerhet de besökare som var här för allra första gången.
Ett miserabelt lämmeltåg huttrade sig svärande genom hällregnet bort till tågstationen och vinkade sedan trött farväl till vikingafjorden och Mor Toves æbleskiver för all framtid. Dessa arma stackare kommer förmodligen fortfarande om femtio år att berätta skräckinjagande historier för sina barnbarn om hur de en gång i tiden gjorde det fatala misstaget att åka på festival i shorts och flipflops.
Vi andra mötte solen redan på fredagen med Roky Erickson, CSS och The Congos. Visserligen klafsande i dynga dekorerad med mobiltelefoner, Ipodar och andra accessoarer, iklädda skyddsutrustning, ihoptejpade plastpåsar, kanske med två högerstövlar på fötterna – men vi har ju varit med om liknande ett antal gånger. På lördagen blev det till och med festivaligt med The Flaming Lips, The Who och Fanfare Ciocarlia – och på söndagen var marken till slut torr när The Ark, Timbuktu och Wilco triumferade.
I år är Roskilde inte direkt utsålt. Roskilde hade inte gått att sälja ut på förköp om så Kurt Cobain hade återuppstått. Det är den helt naturliga reaktionen efter ett regnår. Den som kommer med biljett till kapsejsade norska Quart går in gratis på Roskilde, man sparar trehundra danska kronor på att köpa förköp, nyhetsbreven duggar lika tätt som regnet gjorde 2007. Festivalen är en enorm apparat som nu i princip måste starta om, vilket den ju ändå lyckats göra många gånger tidigare.
Om det nu verkligen blir fint väder kommer årets tältande debutanter att få en fantastisk start på sitt förhållande till åkrarna utanför domkyrkostaden. Gott om plats, Slagsmålsklubben redan i kväll på campingen och från torsdag till söndag Hellacopters i slutspurt, Robyn i medvind, Bob Hund på omstart, Goldfrapp om hon dyker upp, Cat Power om hon är på humör, det optimala festivalhelgonet Neil Young.
Samt Grinderman, Yeasayer, Lady Saw, Santogold, Radiohead, The Duke Spirit, Hot Chip och femtielva andra artister av olika storlek och kaliber. Men de största kickarna lurar alltid på en när man minst anar det, på scenerna man egentligen bara skulle passera på väg till något annat.
Jay-Z lär knappast orsaka negativ folkstorm på Roskilde. Sannolikt är det i stället han som får publiken att stanna till slutet, med starttid 22.00 söndag kväll. Danskarna tog för många år sedan av sig den trånga kritvita rockkostym som engelska Glastonburys beskyddare så ivrigt värnar om, så han slipper tugga om sitt smarta tilltag med den ganska illa sjungna tolkningen av Gallagher-brödernas »Wonderwall«.
Festen kan börja.
