Susanna: Flower of Evil

SUSANNA
Flower of Evil
Rune/Dotshop.se
Betyg: 9

Nähä. Den finns inte i Itunes-shoppen. Jag ger mig ut och letar i skivaffärer. På jakt efter »Black Sabbath Vol 4«. Egentligen är det en låt jag vill ha tag på, »Changes«. Jag hittar den på en skruttig samling, men köper av princip inte skräp. Alla Black Sabbaths tidiga skivor är till salu, förutom »Vol 4«. Den verkar vara slut i hela Göteborg. Okej, bara att dra hem, misslyckat uppdrag.
   »Changes« är en av fjorton låtar på Susannas (Wallumrød, tidigare The Magical Orchestra) fjärde album. Två egna låtar och tolv covers. Redan på första skivan tolkade den norska sångerskan Leonard Cohen och Dolly Parton, men det var framför allt på andra albumet »Melody Mountain« som hennes storhet som egensinnig tolkare av andras sånger blommade ut. Där kan man höra suveräna versioner av exempelvis Joy Divisions »Love Will Tear Us Apart«, Bob Dylans »Don’t Think Twice, It’s Alright«, Depeche Modes »Enjoy the Silence« och Leonard Cohens »Hallelujah«.
   »Flower of Evil« är minst lika bra. Ja, ännu bättre. Redan i första låten stannar tiden. Hon förvandlar »Jailbreak« av Thin Lizzy till en hudknottrande ballad, med piano, lite gitarr, synthar och trummor, samt sånginhopp av Will Oldham. Den ruffiga gatukänslan som Phil Lynott manar fram, med alarm som signalerar att snuten är på väg, skalas bort, försvinner, men texten är kvar och sjuttiotalshårdrockklassikern blir intim och vacker.
   Det är en lysande cover. Fullständigt lysande. Jag har, som ni förstår, inte »Changes« aktuell, men här blir det en gospel. Det är svårt att föreställa sig att Ozzy Osbourne har sjungit samma låt. Susanna och medmusikerna Pål Hausken (trummor, slagverk, sång) och Helge Sten (gitarr, produktion) försöker inte, tror jag, dekonstruera eller problematisera grundmaterialet som Stina Nordenstam och Tori Amos gjorde på sina välkända coverprojekt.  Det handlar snarare enbart om att lyfta fram bra låtar, göra något eget av – ofta – oväntade låtval. De samtalar med originalen med pyttesmå arrangemang och detaljer.
   Tom Pettys uttjatade »Don’t Come Around Here No More« startar till exempel med ett igenkännande trumintro. En kort hälsning. Däremot är det i princip omöjligt att känna igen Prince »Dance On« innan refrängen kommer. Den är ju superrytmisk. I Susannas tappning lika naken – musikaliskt – som Prince var på omslaget till »Lovesexy«.
   Hon tar inte ut svängarna lika mycket alla gånger. Fairport Conventions »Who Knows Where the Time Goes« och Nicos »Janitor of Lunacy« ligger ganska nära ursprunget. Men det är bra. Mycket bra.
   Förutom att Susanna sjunger »Joy and Jubilee« från Bonnie ’Prince’ Billy-plattan »Master and Everyone« dyker Will Oldham upp igen på »Without You«, ni vet, som Harry Nilsson och Mariah Carey spelat in, här som superfin countrypopduett.
   Jag är allra mest förtjust i låtarna som förvandlas totalt. Här finns strålande tolkningar av Abbas »Lay All Your Love On Me« och »Can’t Shake Loose« som Russ Ballard skrev till Agnetha Fältskog. Den sistnämnda börjar med en mörk, slingrande gitarr av Helge Sten (Deathprod, Supersilent) och har ett annat allvar än det åttiotalsplastiga originalet.
   Till sist måste jag även nämna »Forever«, av Roy Harper. En ovanligt gullig låt för att komma ifrån en av den brittiska folkrockscenens mest originella låtskrivare. En sådan där låt som man kan tänka sig att Devendra Banhart spelar runt en lägereld med sina kompisar. Susanna plockar sönder mysighetsfaktorn, en gitarrslinga oroar, den får en helt annan laddning.
   Starka egna sånger också, för övrigt. Susanna Wallumrød är en bra låtskrivare. Men »Flower of Evil« är – först och främst – en magnifik coverplatta.
PM JÖNSSON
2008-10-28