Asha Ali: Hurricane

ASHA ALI

Hurricane

Asha Ali/La Firme/Warner

Betyg: 3

Krispop, eller musik som terapi för upphovsmakaren är förmodligen en ganska vanlig företeelse. Det är ju inte bara en kliché att perioder av tvivel och motgångar leder till kreativ utveckling, musikhistorien är full av exempel. Från Fleetwood Macs skilsmässoalbum till Marvin Gayes samlade diskografi. Men det finns olika sätt att kanalisera en upplevelse, de flesta artister måste väl någon gång i sin karriär göra avväganden kring var gränsen ska gå. Hur privat och självutlämnande vill man bli? Blir man för personlig och skriver lyssnaren på näsan finns kanske risken att utrymmet som måste finnas för mottagaren att göra musiken till sin egen försvinner.

I Asha Alis fall lämnas inga tolkningsutrymmen, på sitt andra album försöker hon närmast diktera upplevelsen med hela handen även vid lyssningstillfället. Här finns bara ett par glasögon att tillgå, Alis egna. Pressutskicket som åtföljer albumet är den väldigt personliga och detaljerade berättelsen om uppbrottet med pojkvännen som mynnade ut i »Hurricane«. Det gör albumet väldigt svårt att recensera, det är omöjligt att kritisera Asha Alis musik utan att också kritisera hennes person och upplevelse. För att dra en åldrad och något klichémässig parallell, det är som om Barthes aldrig deklamerat författarens (eller i detta fallet musikerns) död. I den mån det går att bortse från Alis närvaro är »Hurricane« tyvärr inte den där musikaliska upplevelsen den kunde ha varit, vilket oundvikligen känns lite elakt att skriva.

Kanske försöker hon uttrycka för mycket, trots den vackra, snudd på Kate Bush-aktiga rösten saknas musikalisk linje och tyvärr också koncentration och djup. Det är för naket samtidigt som det bubblar för mycket frustration under ytan, man kan höra den tumultartade processen som uppbrottet med pojkvännen måste ha inneburit. Men så är det också en personlig kris som erbjuds snarare än ett album.

När stormen väl lagt sig, såsom stormar förr eller senare gör, hoppas jag mer på en tredje platta.

JENNY SÖRBY

2009-10-06