Bettye LaVette: Thankful N’ Thoughtful

BETTYE LAVETTE
Thankful N’ Thoughtful
Anti/Cosmos
Betyg: 6
 
Karriären kan liknas vid en bergochdalbana där stunderna på topp varit så korta att hon knappt hunnit märka dem och där stupen tycks ha varit oändliga – både i antal och lutning. Att rösten i dag är raspig och fylld av sprickor är inget underligt, hon måste ha skrikit sig fördärvad av skräck och förtvivlan…

Bettye LaVette har i femtio års tid nosat på det slutliga genombrottet, men aldrig nått ända fram. Det har ofta haft med skrupelfria branschtyper att göra, nästan lika ofta berott på sviktande eget omdöme eller dålig tajming. Hon har spelat in massor av värde, varav somligt som aldrig gavs ut när det begav sig (inte minst 1972 års Muscle Shoals-inspelade album »Child of the Seventies«). Hon har varit verksam på flera respekterade skivbolag – Atlantic, Scepter, Silver Fox, Epic, Motown – utan att lämna bestående avtryck förutom hos kollegor och de allra mest inbitna soulsamlarna.

En vändning kom 2005 då Anti sajnade henne. För en gångs skull fanns ett bolag som ville satsa långsiktigt och inte främst jagade hits, snarare såg de gedigna och tematiskt uppbyggda album framför sig. LaVette var närmare sextio när denna oväntade, förmodligen sista chans uppenbarade sig. Hon var värd den, har överlag också tagit tillvara på den.

»I’ve Got My Own Hell to Raise«, första skivan ut på nya hemvisten, bestod av laddade, Joe Henry-producerade tolkningar på material av uteslutande kvinnliga låtskrivare, från Dolly Parton till Aimee Mann. På »The Scene of the Crime« 2007 återvände hon till Muscle Shoals, med Drive-By Truckers som kompband utmynnade det i djup countrysoul som den knappt görs längre. Tre år senare kom mindre lyckade »Interpretations: The British Rock Songbook«, där distansen mellan LaVettes röst och materialet av, säg, Pink Floyd rentav visade sig vara längre i praktiken än i teorin.

»Thankful N’ Thoughtful« landar mellan de första två Anti-skivorna och den förvirrade tredje plattan. Det verkar som att man här valt ut låtar som på olika sätt passar in i sångerskans livsberättelse, men kanske inte helt konsekvent och ibland undrar man hur de tänkt: gamla brittiska folkdängan »Dirty Old Town« kommer man ingenstans med. Titelspåret, en av Sly Stones mindre sönderspelade skapelser, är desto mer på pricken, för att inte tala om vad hon gör med Patty Griffins »Time Will Do the Talking« och Tom Waits »Yesterday is Here«. Det Bettye LaVette inte längre besitter i röstomfång har hon definitivt i låtförståelse. Och i de fall där även den sviktar finns alltid ett helt liv att lägga in.
PIERRE HELLQVIST

2012-09-19

»Thankful N’ Thoughtful« släpps 24 september.