Division Of Laura Lee: Tree

DIVISION OF LAURA LEE

Tree

Oh, Really!?/Border

Betyg: 7

Det där sista avgörande steget mot betydande aktning och bredare genombrott tycks dröja för Division Of Laura Lee. Gruppen känns på många vis malplacerad i Sverige. 2013 mer än någonsin. Det mediala intresset för den här sortens gitarrintensivt stök är i vårt electroland just nu ganska litet, medan denna tradition i USA oförtrutet fylls på med nya generationer fans och band – på senare år bland andra Titus Andronicus, The Men och Japandroids, varav nog samtliga bär likasinnade ideal och referenser som Division Of Laura Lee.

   På sitt fjärde album, där de fått hjälp av ingen mindre än Jason Lytle från Grandaddy, fortsätter den västsvenska kvartetten att utforska brytpunkten där våghalsig Touch And Go-indie kolliderar med mer konventionellt rockslammer, allt i en föredömligt krispig ljudbild. »Tree« är nog rentav den av deras skivor som bäst håller ihop från början till slut. Just helheten imponerar i högre grad än enskilda låtar, även om det bör tillstyrkas att »Rudderless« (nej, ingen Lemonheads-cover) är en tornado av det slag som på nittiotalet hade lämnat viss förödelse efter sig. Nu är den mest utlämnad till lyssnarens egen fantasi.

PIERRE HELLQVIST

2013-05-14