Fontän: Fontän

Med förra årets comeback stod det klart att Fontän av i dag inte är alltför nostalgiska – åtminstone inte sett till sitt eget sound. Det hade varit enkelt att fortsätta på den väg som de började vandra för sju–åtta år sedan, med semihyllade albumet »Winterhwila«. Men det hade också gjort att göteborgsduon med all säkerhet hade känts trötta. Genom att visa upp de två EP-släppen »Polar Star« och »Babylon« – den bättre av de två – och dess mer subtilt utforskande musikaliska landskap påvisade de i stället motsatsen. Det är på den vägen de fortsatt med årets album.

Det är inte musikaliska mil mellan »Winterhwila« och »Fontän«. Men där föregångaren var repetitivt burdus i sina försök att sammanfoga tysk kraut och psykedeliska tongångar med rena popmelodier och dansgolvslunk är uppföljaren mer irrationell och flummig i sitt tilltal. Eller som de själva säger till Djungeltrumman: »mer suggestivt, mer primitivt«.

Hela första sidan på skivan är som små lätta utsvävningar i vad Fontän har varit och kommit att bli – dock utan att alls närma sig dansgolvet nämnvärt. Snarare låter det som psykedelisk eftertänksamhet, krautisk kontemplation. Det är synthmelodier som pockar på uppmärksamhet, basgångar som trevar sig fram och gitarrslingor som svävar fritt men vokalerna som emellanåt var så viktiga på »Winterhwila« är helt bortblåsta. Det är många gånger ett mäktigt, filmiskt soundtrack som målas upp.

Först på »Nautilus« börjar vi närma oss det där välkända danslunket, men det får aldrig riktigt fritt spelrum som det fick på »Neanderthaler« eller »Early Morning«. Nej, här hålls det i schack. Det tyglas och förvrängs – för att sedan växa ut i något annat.

Det går inte att säga något annat än att Fontän imponerar. Med sina tämligen enkla, repetitiva vändor förundras man över hur de ständigt lyckas förändra uttrycket i låtarna. Det är först när singelsläppet »Shadows« får avsluta albumet som Fontän återvänder till vokalerna, till dansgolvet och till det poppiga. Då inser man, nostalgisk som man är, att man ändå gärna hört lite, lite mer av den varan.