Bättre än en dagdröm

1 Och HERREN sade till mig: »Tag dig en stor tavla och skriv på den med tydlig stil Maher-salal Has-bas.

2 Och jag vill taga mig pålitliga vittnen: prästen Uria och Sakarja, Jeberekjas son.«

3 Och jag gick in till profetissan, och hon blev havande och födde en son. Och HERREN sade till mig: »Giv honom namnet Maher-salal Has-bas.

4 Ty förrän gossen kan säga ’fader’ och ’moder’ skall man bära Damaskus skatter och byte från Samaria fram för konungen i Assyrien.«

– Jesaja 8:1-4

»Error in performance dominates MSHB cassette.

Which is like our imperfect life.

If perfect music is only heard through imperfection

At this state of things,

MSHB, the king of error, could barely be heard.«

– Tori Kudo

En sen novembereftermiddag förra året befann jag mig i Barcelona, på jakt efter skivaffärer. Eftersom mina kunskaper i katalanska är tämligen begränsade drev jag mest omkring och hoppades att jag skulle snubbla över något slags distrikt innan jag blev så hungrig att jag la min reskassa på skaldjur.

Så jag köpte en cola i en automat i ett försök att fylla ut magsäcken, svängde ner på en sidogata och konstaterade att det började mörkna. Då plötsligt skymtade något som såg ut som en skivaffär, mina steg blev längre, skylten ovanför ingången förkunnade mycket riktigt »cd.drome« (med snyggt typsnitt), så jag kastade mig in.

Efter att ha gått igenom sektionen markerad »A« stod jag med en bunt på tio skivor som jag ville äga. Efter »C« tyckte jag mig se i ögonvrån hur killarna bakom disken började tänka i termer som »lustjakt« och »fritidshus«. Sedan nådde jag »E«.

cd.drome, Valdoncella 3, 08001 Barcelona. Gillar du musik som ges ut av skivbolag som Constellation, Domino, Kitty-Yo, Elefant och Drag City – ta med dig en skottkärra.

Och en av skivorna jag köpte den eftermiddagen var »From a Summer to Another Summer (An Egypt to Another Egypt)« med Maher Shalal Hash Baz.

Maher Shalal Hash Baz bildades i Tokyo i mitten av 1980-talet på en byggnadsplats då två arbetskamrater vid namn Tori Kudo och Hiroo Nakazaki insåg att de hade musikaliska saker gemensamt. 1991, efter några kassettsläpp och ständiga medlemsbyten (dock alltid med Tori som ryggrad), gav skivbolaget Org Records ut en LP med dem, »Maher Goes to Gothic Country«. Det är en liveskiva tillägnad minnet av Koichiro Watanabe, som hade spelat fiol med MSHB men som tragiskt nog tagit livet av sig något år tidigare.

Först 1996 kom nästa skivsläpp med MSHB, 3CD-boxen »Return Visit to Rock Mass«, också den på Org.

»Return Visit to Rock Mass« var från början menad att innehålla alla de hundra låtar som Tori dittills skrivit. Orgs ägare, Shinji Shibayama, skriver om den att inspelningarna »went winningly long long recording just like a marathon. In the second year of recording, the bassist didn’t appear in the studio anymore. Then I joined the band.«

Till slut bestämdes det att 83 låtar fick räcka.

»From a Summer to Another Summer (An Egypt to Another Egypt)« är Maher Shalal Hash Baz »Best of«-skiva, specialkomponerad för oss västerlänningar. Den samlar nämligen de bästa spåren från »Maher Goes to Gothic Country«, »Return Visit to Rock Mass«, kassetterna »The MSHB« och »Pass Over Musings« samt deras bidrag till samlingsskivan »Tokyo Flashback 3«. Artefakter som det inte är helt lätt att komma över om man är bosatt här.

Stephen Pastel, som startade skivbolaget Geographic enbart för att ge ut den, och Tori Kudo står för urvalet (Tori bor för övrigt numera i London tillsammans med sin fru Reiko – också hon MSHB-medlem.).

Det är en skiva jag gått omkring och längtat efter utan att veta om det. En skiva som jag inte kunnat dagdrömma ihop bättre. Syd Barrett-psykedelia möter jazz möter lo fi-pop. Hurra!

Med 27 spår på 76 minuter och flera versioner av samma låt är det lätt att man på pappret avfärdar den som »mastig« och »upprepande«. Sanningen är den motsatta.

»From a Summer…« svävar genom högtalarna och när den är slut vill jag bara höra mer. Den är så proppfull av bedårande melodier och intrikata arrangemang att den gör många skivor i min lägenhet gröna av avundsjuka.

»Goodbye« låter som Albert Aylers lillebror, »Flowerages« då och då som ett lössläppt Shadows och »Mountain Sheep« är så löjligt levande att man bara vill dansa hela natten.

I »Summer« går solen ner och i »Medicine For the Melancholia« går den upp. »Unknown Happiness« är en av de trettio bästa låtar jag hört.

Det spelar ingen roll att jag inte förstår ett enda av Toris ord. Hans röst är så vän, så perfekt, att han skulle kunna sjunga innehållet i en BigMac och få mig att släppa allt jag har för händer och bara sjunka ner på golvet och le förälskat.

Som avslutning, följ med mig till den där novembereftermiddagen i Barcelona igen. Ni vet hur det är, man lämnar en skivaffär med skivor man vet att man kommer att älska och man vill bara trycka upp dem en efter en i ansiktet på förbipasserande. Lyckligt skuttade jag iväg mot hotellet genom tilltagande kvällsmörker. På vägen passerade jag ett tiotal skivaffärer. Men jag gick inte in i en enda. Varför skulle jag? Jag besökte en bar i stället, drack en Heineken och fingrade på konvolut.

»From a Summer to Another Summer (An Egypt to Another Egypt)« är förra årets näst bästa skiva om ni frågar mig. Äger ni den på CD och har en portabel CD-spelare tycker jag ni ska maila mig så håller vi en picknick i Fredhällsparken i Stockholm i sommar och spelar den för alla som ännu inte är övertygade.