Musik på riktigt

För några år sedan fick soulgurun Dave Godin ett uppdrag av det engelska återutgivningsbolaget Ace. De bad honom att välja ut sina tjugofem absoluta deep soul-favoriter till en samlingsplatta. Resultatet blev den hyllade »Dave Godin’s Deep Soul Treasures Vol 1«, den mest säljande titeln i Aces katalog. Den första volymen ledde till en andra och förra året kom trean. 

Efter dessa har begrepp som »deep soul« och »southern soul« blivit väldigt populära. Tidigare vågade man inte ens drömma om skivor som »It’s a Deep Soul Thing« eller »It’s a Southern Soul Thing«. Ville man ha singlarna de är byggda på var man hänvisad till skivauktioner där japanska samlare och oljemiljardärer från Texas bestämmer priserna.

Godins samlingar verkar också ha sporrat varenda gubbe med skivhyllor som bågnar av tyngden från obskyra soulsinglar att göra en egen variant på »deep soul treasures«.
   De senaste åren har titlar som »Lost Deep Soul Treasures vol 1-5«, »Deep Dip Into Memphis Soul«, »Deep Soul Discoveries«, »Deep Soul Inferno« och »Soul Jewels« fullkomligt dominerat min skivspelare. De flesta av dessa är mer eller mindre illegala utgåvor gjorda av fans för fans och kvaliteten på ljud och omslag varierar. Vad som däremot aldrig varierar är kvaliteten på musiken.
   Det som skiljer »It’s a Deep Soul Thing« och »It’s a Southern Soul Thing« – som ni för övrigt kan beställa genom www.vinylsearch.com – från de flesta andra liknande plattor är att filurerna som satt ihop dem lagt ner tid på att få till snygga omslag och riktiga sleeve notes. De känns nästan som officiella återutgåvor.

»It’s a Deep Soul Thing« öppnar med en ren knockout: Paul Kellys »Nine Out of Ten Times«, inspelad i Muscle Shoals i slutet av sextiotalet. Tänk er Joe Tex fast bättre. Sedan kommer Benny Lattimore, C.L Blast och Luther Ingram (långt innan hiten med »If Loving You is Wrong«). Det är som en otroligt smakfull blandbandsmakare beslutat sig för att göra den ultimata soultejpen. Lloyd Hendricks »Your Cold Heart« är bland de bästa country-soulsnyftare jag hört. 

Medan »It’s a Deep Soul Thing« koncentrerar sig på ballader är »It’s a Southern Soul Thing« bredare. Vid sidan av 6/8-dels-balladerna finns de flesta stilar av sextiotalssoul representerade. Ofta är det inspelningar från Muscle Shoals-studion och musiker som säkert är ute på »extrajobb« efter att de klarat av sina vanliga sessioner för Stax eller Hi.

Topparna är många men speciellt Rosey Griers »Oh How I Miss You Baby« är enorm. Den är producerad av Bobby Womack och låter så bra att man ramlar baklänges.
   I Detroit och Chicago hade man kanske de coola grupperna och de stora kommersiella arrangemangen, men inspelningarna från södern har en råare attityd. Det är bonnigare, svänget är brutalare och banden låter smutsiga. Oftast har skivorna därifrån ofattbart uttrycksfulla sångare. Det låter som att de sjöng gospel redan i fosterstadiet.
   Motown hade aldrig någon James Carr eller O.V. Wright.
   Southern- och deep soul är musik som kan få dig att dansa, gråta, ge dig rysningar och skrika av glädje. Det är musik på riktigt.