Joakim: Monsters & Silly Songs

JOAKIM
Monsters & Silly Songs
!K7/Playground
Betyg: 6

Tydligen råkade franske producenten Joakim Bouaziz ut för en riktigt elak hårddiskkrasch inför det här albumet, hans tredje. Allt han spelat in – i stort sett hela skivan efter vad jag förstår – bara försvann. Men han lät sig inte nedslås, är inte den typen, utan triggades i stället att gå vidare med en ny approach.

Så han spelade in alla låtarna på nytt, och i stället för att knåpa ihop allt själv en gång till tog han nu hjälp av ett band. Det blev förstås en helt annan skiva. Hans LCD/DFA-iga electrofunkhouse har rockats till några varv, ibland nästan åt Franz Ferdinand-håll. Som gitarren i singelspåret »I Wish You Were Gone«. Mer »punkfunk anno 1981 fast egentligen från 2005« blir det inte. Och bra är det. Ruskigt bra. Synthigt, funkigt, rockigt och Booka Shade-smart på samma gång.

Så blev det – som bäst. Nästa singel »Lonely Hearts« bygger egentligen på precis samma idéer, men försöker i mina öron i alltför hög grad vara ett vanligt popspår – med resultatet att groovet, drivet, hamnat i bakgrunden. Och då funkar det inte alls lika bra.

Dessa två spår kan gott stå som modell för hela skivan: så länge han fokuserar på dansmusik, om än punkfunkig sådan, funkar det utmärkt (hör också den Tiga-aktiga aciduppdateringen »Drumtrax«). När han förförs av sitt nyfunna band och vill leka rockstjärna på riktigt förlorar det hela i tyngd och övertygelse.

PATRIK LINDGREN

2007-02-16