Slaraffenland: Private Cinema
SLARAFFENLAND
Private Cinema
Rumraket/Dotshop.se
Betyg: 6
Köpenhamnsbaserade sextetten Slaraffenland vill uppenbarligen inte veta av några begränsningar; varken gällande genreöverskridningar eller instrumentationsrikedom. Efter att successivt och aningen vacklande drejat fram sin musikaliska modell på den självbetitlade debuten från 2004 och 2005 års EP »Jinkatawa« (som rönte en smärre hype i USA) når de med »Private Cinema« någon form av stilistisk kulmen.
Här smälter bandets alla väsensskilda influenser samman till en sorts improvisationsbaserad experimentpop, med lika delar glitchig kakofoni och intagande harmonier. Det är ett lapptäcke av oborstad indiepunkrock á la tidiga Sonic Youth, repetitiva, akustiska melodier i stil med Velvet Underground, psykedelisk slammerfolkpop som ligger Animal Collective nära och eteriska blåsarrangemang som för tankarna till postrock som Sigur Ròs.
»Private Cinema« markerar Slaraffenlands första inspelning med sång, något som med ett par undantag bara används som ytterligare ett instrument i mängden av gitarrer, effektpedaler, bleckblåsinstrument, synthar och olika former av percussion. Bandet verkar ha velat att hela havet ska storma. Och precis så låter det.
Skivans absoluta pärla är den hypnotiska »Watch Out«, där alla trådar knyts samman. Få band kan stoltsera med en låt med ett åttiotalssnärtigt körmantra (av typen Duran Duran), liggandes på en bädd av flummigt lägereldsfingerplock som slutligen mynnar ut i ett vilt klimax av garagerock. Eklektiskt så det förslår.
ERIK AUGUSTIN PALM
2007-06-08