Autechre: Quaristice

AUTECHRE
Quaristice
Warp/Border
Betyg: 7

Jag har aldrig sett Autechre live. Tydligen ska Rob Brown och Sean Booth lämna den perfektionistiska estetiken och inför publik spela en mer klubbinriktad techno. Duons nionde album växte fram när de laborerade med liveinspelningar, vilket även resulterade i helt nya konstruktioner, såväl komplexa och knepiga ljudbyggen som korta och komprimerade låtar. Präglad av förkunskapen ser jag Brown och Booth sitta vid sina apparater – både live och i studio – och leende titta på varandra, trycka på tangenter, vrida på reglage och skapa musik man kan dansa till för att något senare bryta ner allting till matematiska formler.
   Det finns så mycket ljud, så många detaljer, så många tvära kast, att det nästan är svårt att komma med ett adekvat helhetsomdöme. »Quaristice« startar och slutar med ambient, det som ligger mig närmast, jag är svag för sånt, och däremellan samsas nostalgiska electroflirtar, splatterminiatyrer, acid, klassisk IDM, och, ja, ett smörgåsbord av den elektroniska musikens moderna historia. Den akademiska och arkitektoniska känslan på ett album som 2001 års »Confield« är som bortblåst. Mina öron gnäller lite över det, men hjärnan går ändå på högvarv, mycket att analysera, i kombination med att benen och huvudet rör sig mekaniskt och spattigt och ibland tokdiggar de lekfulla, hårda rytmkaramellerna.
   Det har sagts massor av gånger – men det är svårt att inte imponeras av Autechre. Även om den här skivan är ovanligt bråkig och spretig har de total kontroll. Jag kan njuta över hur de behärskar tekniken. Men när man minst anar det snurrar allting ett extra varv, ett nytt ljud träder fram, musiken vänds in och ut.
PM JÖNSSON
2008-03-11