Johan Heltne: Vetenskapliga bevis för att Jesus lever
JOHAN HELTNE
Vetenskapliga bevis för att Jesus lever
Raffaella/Dotshop.se
Betyg: 7
Apart artpop på helgmålssvenska. En sorts allmoge-electronica. Själfulla sånger från ett annat Sverige, långt från allfartsvägarna och den överansträngda pulsen.
Vi kan beskåda Johan Heltne som en märklig flyttfågel i svenskt musikliv. Titta på honom där i kikaren! Det här är hans tredje album och inte många känner till honom. Var placerar man denne man? Han är kanske själsfrände till Rickard Jäverling, Tape, Ingenting? »Vetenskapliga bevis för att Jesus lever« kommer inte att appellera till alla. Det här är många mil och år bortom det nervösa Nöjesguiden-moraset. Det här är, liksom, på riktigt, typ.
Musiken är skör, men ändå med visst självförtroende. Är det en mask? Spelar roll; bakom masken ändå bara en annan mask. Där texterna är privata dagboksblad som flyger i vinden, utrivna för att lämna plats åt nya tankar, nya år, där är musiken en större kollektiv gemenskap. Heltne har haft hjälp av drygt tjugotalet gäster som alla »gör sin sak«. Det fungerar märkvärdigt bra.
Låtarna heter saker som »Din alkoholism är ingen alkoholism«, »Kyrkans barntimma« och »Hjärta. Instinkt. Principer.«. Heltne sjunger svidande om »min morfar sa gift dig ung/när du är ansvarslös och dum/annars blir det aldrig av«. Man vänder gärna åter till detta, för att leta efter nya lager i minnena.
Jag skriver den här recensionen dagen efter en mindre fest. Större delen av kvällen och natten försvann till teologiska diskussioner. Det är inte längre så konstigt att vuxna människor tar upp religiösa spörsmål även i sammanhang där de rent dogmatiskt inte passar in. Ateister, pingstvänner, alla får plats. Tro, tvivel, vi är alla lika förvirrade. Johan Heltne gör inte kristen rock, men här finns spår och anslag av en verklighet i Guds närvaro. Jag tycker det är sunt att vi pratar om det, att vi besjunger det.
»Vetenskapliga bevis för att Jesus lever« är spännande, egensinnig, drabbande. Ännu en bra bit från fläckfri. Men nära den nerv som gör att man känner att man lever.
TONY ERNST
2008-05-27