James Yorkston: When the Haar Rolls in

JAMES YORKSTON
When the Haar Rolls in
Domino/Playground
Betyg: 8

Det skotska bokhandelsbiträdet James Yorkston är, i viss konkurrens med The Lofts frontfigur Pete Astor, den trevligaste rockikon jag aldrig träffat.
   När jag bad honom skriva förordet till en tidskrift jag gjorde tillsammans med en väninna under några år dröjde det inte längre än två timmar innan han svarade: »I’ll try and get something done for you.«
   När han tagit del av den färdiga produkten tog han sig tid att skriva igen – den här gången för att berätta hur mycket han uppskattade tidningen, trots att han inte förstod ett ord av innehållet eller var bekant med övriga medverkande.
   Allt sedan dess har jag föreställt mig att vår korta korrespondens sagt väldigt mycket om James Yorkston – i viss mån som person, men kanske i synnerhet som musiker. »Trevlig« säger väldigt lite om hur hans musik egentligen låter, men är samtidigt det enda adjektiv som gör den rättvisa.
   »When the Haar Rolls in« är James Yorkstons vackraste samling sånger sedan den sex år gamla debuten »Moving Up Country«. Han sjunger med en återhållsam värdighet som minner om logiska förebilder som Lal Waterson och John Strachan, understryker varsamt varje enskild väsentlighet i texterna och omger varje arrangemang med klockspel och fiol.
   »Summer’s not the same without you, it’s a bitter old cliché«, sjunger han på skivans finaste spår.
   Det låter som om han sitter ensam i ett öde skotskt kapell och lovsjunger kärleken ackompanjerad av solstrålar.
NIKLAS ELMÉR
2008-09-02