Aidan Moffat + The Best Ofs: How to Get to Heaven From Scotland




AIDAN MOFFAT + THE BEST OFS
How to Get to Heaven From Scotland
Chemical Underground/Border
Betyg: 7
 
Varje generation har, som det brukar heta, sin egen Shane MacGowan.
   Varje gång jag sett Aidan Moffat på scen har han varit antingen aningen berusad eller bara trött, illa medfaren och allmänt uppgiven. Första gången, en kväll i min uppväxtstad för snart tio år sedan, såg han ut som om han promenerat in på scen direkt från toaletten; den ostrukna skjortan halvt om halvt instoppad i de halvt om halvt knäppta byxorna. En annan gång, några år senare, struntade han i att prata med publiken mellan låtarna och mumlade könsord i stället.
   Arab Strap, bandet Moffat bildade tillsammans med Malcolm Middleton i Falkirk i början av nittiotalet, var aldrig särskilt underhållande sett som scenupplevelse men på skiva saknade de motstycke. »Philophobia« och »Elephant Shoe« var minimalistiskt tonsatta dagboksblad där en sluddrande Moffat pratsjöng över Middletons gitarr, släppta med bara ett års mellanrum och två av nittiotalets mest originella album.
   I bildlig bemärkelse är »How to Get to Heaven From Scotland« något av det mest nyktra Aidan Moffat spelat in under sina snart tjugo år som folksångare. »Big Blonde« och »Ballad of the Unsent Letter« är rentav traditionella poplåtar, där han sjunger, verkligen sjunger, över harmonier så vackra att The Byrds skulle ha varit stolta över dem.
   Bitvis låter »How to Get to Heaven From Scotland« som Becks senare album, bitvis som The Pogues – i synnerhet »Oh Men!« – och bitvis som om James Yorkston spelat in »The Year of the Leopard« på puben. Aidan Moffat närmar sig sakta de fyrtio, musikaliskt men också som textförfattare. Guds frånvaro, hemmets monotona och stilla trygghet har, om inte ersatt, så i alla fall för ett ögonblick ställt åt sidan, alkohol, kärlekslös sex och det avgrundsdjupa självförakt som alltid stod som exekutiv producent på Arab Straps singlar.
   »Atheist’s Lament«, där han ackompanjerad av en cello högläser Percy Bysshe Shelley med blicken mot himlen, är bedövande vacker, och det mest angelägna Falkirks Shane MacGowan varit delaktig i sedan Arab Straps »The Red Thread«.
NIKLAS ELMÉR
2009-02-10