Lightspeed Champion: Life is Sweet! Nice to Meet You

LIGHTSPEED CHAMPION

Life is Sweet! Nice to Meet You

Domino/Playground

Betyg: 4

I en intervju för en svensk morgontidning förklarade Joel Alme, aktuell med sitt andra album »Waiting for the Bells«, att han utvecklats i fel riktning sedan sitt debutalbum.

»Jag har blivit sämre«, berättade han. »Rent musikaliskt har det inte hänt någonting«.

Om en aktiv utövare inom någon annan konstyttring uttryckt sig på samma sätt skulle vi sannolikt ha rynkat på näsan. Övning ger ju färdighet. Den som en gång behärskat en färdighet behärskar sällan den färdigheten sämre med åren. Men inom popmusiken är denna regel satt på undantag. Musikhistorien premierar nästan undantagslöst ett första album framför ett andra eller ett tredje, oavsett om det första verkligen var i särklass eller inte.

Men ett andra album kan trots allt innebära att en artist utvecklas i fel riktning. »Falling off the Lavender Bridge« med Lightspeed Champion var 2008 års mest förbisedda brittiska popalbum. Under de snart sex år som jag recenserat musik är en av få saker jag ångrar att jag inte skrev mer uppskattande om just den skivan när den först gavs ut.

Men i och med sitt andra album tar Devonte Hynes, mannen bakom Lightspeed Champion, oräkneliga steg tillbaka. Där »Falling off the Lavender Bridge« innehöll tolv melodier som samtliga skulle fungerat som singlar saknar »Life is Sweet! Nice to Meet You«, med undantag för »Faculty of Fears«, idéer bärkraftiga nog för att fylla ett helt album.

Det är popmusikens naturlag, omsatt i förödande praktik: ett andra album som inte når upp till höfterna på sin föregångare.

NIKLAS ELMÉR

2010-02-16