Woods: At Echo Lake

WOODS

At Echo Lake

Woodsist/Border

Betyg: 8

Om Real Estate är Woodsists »stjärnor« är nog ändå det mediaskygga skägg vi känner som bolagsbossen Jeremy Earl och hans Woods det mest älskvärda på etiketten. På »At Echo Lake« är kvartetten bedårande i varje kärleksfull viskning, i varje burkigt inspelad liten klang, i varje sorganstruket mollackord – och sådana, allt av detta, finns det gott om här.

Gruppens femte album, lite beroende på hur man räknar förstås, känns som deras mest inbjudande hittills – utan att för den skull göra avkall på Woods karaktäristik. Det handlar om den typ av skiva där smärtan lyckliggör lyssnaren och där den glädje som går att skönja hela tiden är på vippen att öppna upp ens tårkanaler. En egenskap som Woods för övrigt delar med den ofta uppenbare musikaliske själsfränden Neil Young.

Här finns ingen utstuderad coolness, egentligen ingen coolness över huvud taget. Det här är nog bara ljudet av naturbarn som börjat lära sig att det faktiskt kan göra ont att trampa runt med bara fötter. Även om man väljer att avskärma sig brukar  verkligheten förr eller senare komma ifatt en.

PIERRE HELLQVIST

2010-05-25