Stephen Marley: Revelation Part 1 – The Root of Life

STEPHEN MARLEY

Revelation Part 1 – The Root of Life

Tuff Gong/Universal Republic/Universal

Betyg: 5

Damian »Jr Gong« Marleys »Welcome to Jamrock« är inte bara en av de senaste årens absolut bästa reggaelåtar, den fungerade även som ett förlösande bevis på att man kan vara artist och son till Bob Marley och ha andra intentioner än att föra faderns musikaliska arv vidare. Låtens blytunga och genialiskt Ini Kamoze-samplande produktion, signerad Stephen Marley, i kombination med lillebrodern Damians intensiva toast var något helt annat än vad de övriga bröderna Ziggy, Julian och Ky-Mani har ägnat större delen av sina musikaliska karriärer åt. När sedan Stephen Marley släppte sitt debutalbum »Mind Control« 2007 och framför allt den fantastiska singeln »The Traffic Jam«, en sprudlande raggamuffinhistoria där Stephen, »Jr Gong« och Buju Banton tävlade om uppmärksamheten på en omarbetad version av den klassiska Answer-rytmen, steg förväntningarna i reggaevärlden på kommande släpp från den snart fyrtioårige sångaren som tidigare nöjt sig med att hålla sig något i bakgrunden.

Därför känns det lite tråkigt att tvingas konstatera att den stora merparten av »Revelation Part 1 – The Root of Life« låter väldigt mycket som något Robert Nesta Marley hade kunnat spela in i slutet av sin karriär, någonstans i skarven mellan albumen »Survival« och »Uprising«. Det är svårt att klaga på ett spår som »Break Us Apart«, som låter som en sen uppföljare till pappa Bobs mästerstycke »Forever Loving Jah«, men tyvärr är den genomgående tonen på albumet av det mer lättviktiga slaget. Det är vansinnigt snyggt producerad och väl framförd rootsreggae med en hel del akustiska inslag, men tyvärr alldeles för ofta slätstruket och anonymt. På »Freedom Time«, »Working Ways« och »Pale Moonlight« blir dur-baktakten nästan plågsam att lyssna på.

Undantaget med stort U finns emellertid. Egentligen borde hela denna text ägnas åt fantastiska »Jah Army«, som redan sent förra året fanns tillgänglig på nätet. Uppställningen är densamma som på »The Traffic Jam«, men här överträffar trion faktiskt sig själv på ett stycke musik som i mina öron är ren perfektion. Här finns en tyngd och kraft som annars lyser med sin frånvaro på detta album.

Varför Stephen Marley inte var intresserad av att låta hela skivan gå mer i denna riktning är en gåta. Förutom tidigare nämnda gästartister gör även veteranerna Capleton och Spragga Benz stabila insatser, men räddar tyvärr inte skivan från känslan av besvikelse. »Revelation Part 2 – The Fruit of Life«, som ska släppas senare i år, lär enligt rapporterna vara mer experimentell i sin utformning, vilket låter lovande. Tills dess kör jag »Jah Army« på repeat på volymnivå strax över skadlig.

JENS KARLSSON

2011-05-24