Otur: Twin Behaviour
OTUR
Twin Behaviour
Pepperbox
Betyg: 8
1995 släppte Newcastle-upon-Tyne-trion Dubstar – Sarah Blackwood (sång), Steve Hillier (keyboards) och Chris Wilkie (gitarr) – fullängdaren »Disgraceful«, deras debut.
En både fin och dyster skiva.
»Disgraceful« är nämligen något av en trojansk häst; på ytan ett svävande och melodiöst synthpopverk med rötterna i Pet Shop Boys, The Smiths och New Order, på botten en nattsvart rapport från ett dysfunktionellt och ensidigt förhållande.
Mitt hjärta har all tid i världen för sådan konst, gärna dansar och diskar jag med tårar i ögonen.
2006 släppte Otur – Uddevalla-dottern Emma Bates – fullängdaren »Pepperbox Hill«, hennes solodebut.
En CD jag sorterar bredvid »Disgraceful«.
Inte så att jag insinuerar att Emma skulle vara influerad av Dubstar, skulle vilja låta som Dubstar, låter som Dubstar. Nej, anledningen att de delar hyllutrymme är att de delar anslag, att de båda är trojanska hästar. Att lyssna på »Pepperbox Hill« är som att föra en naken, aningen ångestfylld och rättfram konversation i mitten av ett dansgolv; trummar tickar, basar driver, synthar sveper, kulörta ljusskuggor blinkar i takt, Emma sjunger rader som »dream away, fade away, kill me slowly«.
Helt enkelt en skiva att sluta tätt intill sig och skapa en djup relation med.
Den 31 maj 2011 släppte så Otur fullängdaren »Twin Behaviour«, uppföljaren till »Pepperbox Hill«.
Och den är ännu bättre än sin föregångare.
Ty Emma har förfinat och tillspetsat allt som är Otur. Liksom italodiscon den bär vissa spår av – Clios »Faces«, till exempel – innehåller den sofistikerade och minimala melodier, melodier som nästan försynt slår rot i ens medvetande. Liksom electronican den bär vissa spår av – To Rococo Rots »Pantone«, till exempel – innehåller den mängder av sköna ljud, ljud framtagna och sammanfogade med stor förståelse och precision. Liksom technon den bär vissa spår av – Justus Köhnckes »Timecode«, till exempel – innehåller den aningen melankoliska rytmer, rytmer som passar lika bra på klubbar som hemma i hörlurar.
Sedan har vi lyriken. Lika självutlämnande som vanligt, lika intressant, lika obehaglig. När Emma släppte »Pepperbox Hill« sa hon » vissa skriver dagbok, jag skriver låtar« och det gäller fortfarande. Lyssna och minns.
Sammantaget ett väldigt personligt album, sammantaget ett utsökt album.
2000 släppte Dubstar fullängdaren »Make It Better«, deras tredje fullängdare, deras svanesång. Få brydde sig och det med all rätt; den är en ofta jättetråkig och finesslös big beat-soppa. Vad Otur kommer ta sig för i framtiden står skrivet i stjärnorna, hon lär dock inte göra några sådana artistiska snedsteg.
Men till dess, införskaffa »Twin Behaviour«.
En både fin och dyster skiva.
JOHAN JACOBSSON
2011-06-07