Johnossi utanför boxen

2017 är redan inrutat för Johnossi. Rockduon har en full kalender framför sig med turnéer, resor och pressåtaganden. Anledningen är Johnossis ännu obetitlade femte album som släpps i februari. En platta producerad av Tobias »Astma« Jimson och Michel »Rocwell« Flygare, som annars ingår i Nonono och som aldrig jobbat med ett rockband tidigare (bland deras klienter märks Petter, Ison & Fille och Beatrice Eli).

– Den vanliga rockvärlden är vi bekväma med, den är väldigt friktionsfri, säger Johnossis trummis Oskar »Ossi« Bonde. Så vi ville inte det. Vi ville ha en utmaning.

Det har ni sagt inför varje skivsläpp.

– Det är sant, inför varje skiva har vi en tanke att göra saker på olika sätt, säger Ossi. Det kan vara hur vi spelar in eller hur lång tid vi tar på oss. Den här gången tänkte vi utanför boxen med producent och produktion.

En annan »utanför boxen«-sak är att Johnossi nu har skrivit med andra.

Patrik Berger, Carl Falk, Rami Yacoub och Kents Jocke Berg är några namn som kommer figurera i skivkonvolutet. Mest sammanträffanden, menar John Engelbert.

– Ett resultat av att vi tog ett break och det plötsligt fanns en massa tid, säger Johnossis sångare.

Breaket uppstod 2013 när Ossis kropp, mitt under en turné, plötsligt inte orkade mer. Trummisen gick in in väggen och låg sjukskriven hemma i månader. Pausen har fört något gott med sig, menar han.

– Jag har mina verktyg för att hantera det här i dag. Samtidigt mår jag bättre nu än någonsin. Just nu känns det som inför den allra första turnén vi gjorde, helt fantastiskt. När vi kommer in i turnésvängen igen nästa år är vi oslagbara. Efter tre och ett halvt år ska vi visa var skåpet ska stå.

Johnossi om fyra låtar från nya albumet

War/Rain

Skriven tillsammans med Jocke Berg från Kent. Något som hörs rätt tydligt, både i körer och vers.

John: Det var andra gången vi satt tillsammans och testade att skriva. Han är så jäkla produktiv och spottar ur sig grejer. Vi känner egentligen inte varandra.

Ossi: Jocke hade någon ide om en viss kör, och vi sa »lägg den du«. Och så lät det fantastiskt.

John: Vi skrev melodin och sticket på en förmiddag, sedan la jag en snabb text. Jag märkte att vi jobbar likadant med texter till en början på så sätt att vi båda börjar sjunga blajtexter på engelska som landar rätt med ackorden. Att de måste studsa rätt på instrumenten.

Ossi: Lite som man sjöng till låtar när man var liten.

John: Jag minns också att vi skrev något först som lät som en gammal Kent-låt samtidigt som den påminde om Markus Krunegård-låten »Ibland gör man rätt, ibland gör man fel«. Då sa Jocke: »Fan vad kul, för den vet jag att han har snott från Kent. Så då snor vi den tillbaka!«

Air is Free

Första singelsläppet har ett gitarr- och röstintro som ekar av Serge Gainsbourgs klassiker »Bonnie and Clyde«.

John: Det har jag aldrig hört någon säga. Fan vad kul. Den här har vi skrivit själva. Det finns ju tusentals låtar som har en så enkel ackordföljd. De flesta låtarna har redan skrivits, på riktigt!

Ossi: Där kommer produktionen in i bilden. Med den kan lura bort lyssnaren rätt bra.

Har ni hört något låt som skrivits i Johnossis anda?

John: Ja, det är ju Håkan-låten »Det kommer aldrig va över för mig«. Det har han till och med sagt till mig. När vi släppte »Dead End« [singel från 2010] sa Håkan på telefon att han älskade låten. Björn [Olsson, som skrivit mycket till Håkan] fick höra låten och tyckte den var fantastisk. Tre veckor senare fick Håkan en demo av Björn som var skrämmande lik vår låt.

Ossi: I samma veva var jag uppe i Dalarna med Mando Diao som spelade in med Björn. Björn var otroligt frågvis om »Dead End«. »Kan vi inte jamma lite på den? Hur går det där partiet?«

Har ni pratat om det här efteråt?

John: Näe. Håkan är ju vår kompis. Men han är ju göteborgare, vad ska man göra?

Ossi: Han är lite extra smörig när man träffar honom.

Hands

En låt som handlar om polisbrutalitet, ur både angriparen och offrets synvinkel.

Det är ett ovanligt utanförperspektiv för att vara Johnossi.

John: Jag har inte tänkt så, mest att jag gillar texten.

Ossi: Jag kan hålla med om det. Det är första gången man kan antyda något politiskt hos oss. Det förekommer ju inte annars i våra texter.

John: Jag tycker nog ändå att många av våra låtar kan vara det om man klurar ut dem. Jag skulle gärna skriva fler politiska texter. Just här såg jag bilder framför mig och tyckte det vore coolt om man gjorde det som en konversation mellan en polis och ett offer. Sedan kan man göra en brutal video med två karaktärer. Polisen sjunger »Spread your legs« och så börjar han spöa på den andre. Jag tänker mig det som en musikal!

Blood

Skriven tillsammans med Patrik Berger, som bland annat har jobbat med Robyn, Icona Pop och Lana Del Rey.

»Blood« kan vara den mest självklara hit ni gjort. Borde ni inte släppa den som singel?

Ossi: Det undrar jag med.

John: Vi älskar den, absolut. Berger hade en skiss han gjort med Mapei som gick lite åt samma håll. Över den började jag spela gitarr. Vi gjorde en snabbdemo och Ossi gick i gång. Som allt annat på plattan är låten klassiskt analogt inspelat med Tobbe och Michel. I och med att de inte har jobbat med rockband tidigare var de härligt respektlösa. De hällde liksom ketchup på kaviaren.

Vad har de tillfört?

Ossi: De bröt mot vår norm ifråga om hur vi tänker i studion, hur en låt byggs upp och hur man spelar in. De är mästare på att hitta rätt ljud för rätt sak. De pratade om signaler som fastnar och ger en identifikation för låten.

John: De är producenter uti fingerspetsarna. Så fort en låt närmade sig gamla Johnossi, en form av bredbent pungrock, så sa de ifrån.