Everything is Recorded: Everything is Recorded by Richard Russell




8
av 10
  • Artist
  • Everything is Recorded
  • Album
  • Everything is Recorded by Richard Russell
  • Bolag
  • XL/Playground


Som att ramla rakt ner i en outforskad och fantastisk skivsamling.

I en bortglömd spellista på datorn hittade jag för några månader sedan tre låtar som alltid snurrade efter varandra för några mörka höstar sedan. Alla, slog det mig, producerade av Richard Russell och med något slags outtalat tema av ensamhet. »Me and the Devil« med Gil Scott-Heron (2010), »The Bravest Man in the Universe« av Bobby Womack (2012) och »Everyday Robots« från Damon Albarns solodebut (2014).

XL Recordings-grundaren och producentgurun Russell förklarade så sent som i Sonics förra nummer sin syn på just det här med ensamhet och hur musik med dess ibland oerhörda kraft kan fungera som något av en befrielse.

Nu släpper han sitt första egna album under arbetsnamnet Everything is Recorded, och att lyssna är som att ramla rakt ner i en outforskad och fantastisk skivsamling. Under flera år har Russell jobbat nära Damon Albarn, de producerade exempelvis Bobby Womack tillsammans, och därför känns det på intet sätt långsökt att dra paralleller till Gorillaz. Everything is Recorded är en samling artister (Ibeyi, Sampha och Syd, för att nämna några) som inte tycks ha gjort mycket annat än att spela tillsammans de senaste åren. Russell har förklarat att en stor del av arbetet med skivan tillkom under sena fredageftermiddagar då gänget samlades i hans studio i västra London för att helt opretentiöst och utan manus jamma ihop.

Någonstans där, i spontaniteten, glädjen och nyfikenheten att hela tiden hitta nya namn som skulle passa in i det musikaliska kollektivet, finns förmodligen också storheten med det här albumet. Fantastiska samplingar och skruvade ljudslingor går som en röd tråd genom de tolv låtarna med nästan lika många musiker och nya inslag. Det är tillbakalutat jazzigt och elektroniskt för att i nästa sekund närapå explodera, som då Giggs hoppar in bakom mikrofonen i sista spåret »Wet Looking Road«. Richard Russell själv håller sig mest i bakgrunden,  styr arbetet i skymundan. Glänser mest gör Kamasi Washington med sina magiska saxofonpartier när han tillsammans med den nigerianske rapparen Obongjayar står för albumets klart bästa låt, »She Said«.

En förträfflig skiva som kommer att spelas många gånger under våren.




Relaterat

The Internet: Hive Mind
32 för 2018
Att hantera ensamheten