Lite sång, lite dans, lite öken.
0
Åtskilliga månader under främst hösten 2012 ägnade Gustav Gelin åt att åka tunnelbana mellan stockholmska förorter i syfte att skildra en våg av svensk hiphop som hade lyckats växa sig stor utanför etablissemanget. Det utmynnade i ett tjugotvå sidor långt #65-reportage som fångade en scen på väg framåt och med en stark iver att förändra saker.
Sedan dess har också massor hänt, inte minst har en uppsjö kvinnliga rappare klivit fram. Lilla Namo slog igenom kort efteråt, »Knäpper mina fingrar«-remixen var alltjämt ett drygt år bort, varken Ladies First-uppträdandet på Dramaten eller en TV-serie som den om Rosh ännu inom räckhåll och Silvana Imam hade ännu inte blivit landets viktigaste rockstjärna.