Norma: Book of Norma
NORMA
Book of Norma
Novoton/NONS/Bonnier Amigo
Betyg: 7
Under de första två minuterna av öppningsspåret »S.A.M.« låter Norma som en burkig inspelning av Spacemen 3 anno 1986 eller något liknande. Sen bryter de sig ut ur den soundmässiga dimman med ett skarpt och brutalt ljudsnitt, allt klarnar och effekten är häftig, förlösande – hoppas verkligen att de inleder sina konserter så här! Mitt intresse har de i alla fall väckt och när nästa spår, singeln »Waste«, rullar igång på bästa glimrande krautmanér, ja, då är jag ordentligt fast.
Ett av denna svenska trios många uttalade mål är att kombinera ljus och mörker, och det är nog det där jag lockas av: dova, mörka basgångar och monotont pådrivande rytmer kontrasteras av skimrande ljusklanger, lättsvävande synthslingor och generöst med luft.
Även tredjespåret, det nio minuter långa »Evelyn«, är en svartskimrande pärla som får ett extra lyft mot slutet när ett lika oväntat som elegant blåsriff träder fram.
Resten av skivan håller inte riktigt samma skyhöga klass, och jag börjar notera den svaghet som jag tycker finns i lägret: sången, som känns lite blek och alldaglig i jämförelse med den nerviga musiken. Det är svårt också att inte jämföra med likasinnade norska 120 Days, vars skiva omhuldades vitt och brett härom året. Dessa känns måhända snäppet tyngre strikt musikaliskt, men jag tycker att Norma å sin sida är bättre på att variera sig inom de rätt snäva ramarna. Hur som helst en på det stora hela klart lyckad debut, och ett band jag gärna vill uppleva live nu!
PATRIK LINDGREN
2008-11-11
