Glädje! Kvalitet! Själ!

– Välkommen till Happy Smile Super Challenge Family Wish Show! Här är vår första tävlande! Välkommen! Vi börjar direkt! Vilket TV-program har den bästa musiken? »The X-Files«? »Du måste förstå att jag älskar Fantomen«? »South Park«? »Randall & Hopkirk (Deceased)«? Eller något annat? Tick, tick, ticke-tack, nu måste jag tyvärr be om ett svar.

– »The Simpsons«?

– »The Simpsons« är korrekt! Du har vunnit en TV från Panaphonic!

Jag älskar The Simpsons. Hur mycket älskar jag The Simpsons? Armarna ut, från fingertopp till fingertopp. Försök ringa mig när det visas eller spring på mig när jag står på Bordertown i Stockholm och fingrar på lunch-lådor. »Yesterday morning, I put your picture up in my garage to inspire me while I gapped my spark plugs.« Jag vet mer om Homer, Marge, Bart, Lisa och Maggie Simpson än jag vet om mig själv.

Vad är det då jag älskar med The Simpsons? Lätt: allt. Satiren, ironin, humorn, referenserna, rösterna, teckningarna, stämningarna, anarkin, persongalleriet… Musiken.

– Vilken är den enda skiva med originalmusik från ett TV-program som man behöver äga?

– »The Simpsons: Songs In the Key of Springfield« på Rhino, utgiven 1997?

– Korrekt! Du har vunnit tjugo shot-glas för vänsterhänta från The Leftorium och en årsförbrukning tvättmedel från Mr. Sparkle!

Bakom mycket av musiken på »Songs In the Key of Springfield« står geniet Alf Clausen. Det är också Alf som bestämt vilka låtar som ska vara med på den, men inte innan han surfat runt på Internet för att se vad de riktigt inbitna fansen haft att säga.

Urvalet är sålunda utmärkt. Oantastligt. 39 spår, varav flera medleys. Best of de sju första säsongerna.

Var börjar man?

Första spåret är, förstås, »The Simpsons Main Title Theme (Extended Version)«. Gentlemannen Danny Elfman skrev det.

Simpsons skapare Matt Groening berättar i sina mycket underhållande liner notes till »Songs In the Key…«:

»I gave Elfman what I called a ’flavors’ tape, featuring the kind of sound I wanted for The Simpsons theme. The tape included The Jetsons theme, selections from Nino Rota’s Juliet of The Spirits, a Remington electric shaver jingle by Frank Zappa, some easy-listening music by Esquivel, and a teach-your-parrot-to-talk record. Elfman gave it a listen and said, ’I know exactly what you’re looking for’«.

Tjusigt.

En låt, 38 kvar. Blotta tanken på att försöka begränsa mig och välja ut favoriter får mina lungor att vilja stoppa syretillförseln till min hjärna så jag slipper bestiga det berget. Men okej då. I ingen ordning. Tio favoriter.

1. »Who Needs the Kwik-E-Mart? (Reprise)« (Apu och Simpsons)

Apu försöker hålla skenet uppe med en glad sång. Han har nämligen nyss förlorat sitt kära jourlivs Kwik-E-Mart. Men någon minut senare förstår man att musiken inte hjälpt. Reprisens sentimentala stråkar och Apus tårfyllda röst säger allt: »Who needs the Kwik-E-Mart?/I doooo…«. Smärtan i det utdragna »do«:et är påtaglig. Apu mår hemskt. Det är äkta, självutlämnande, nästan plågsamt naket.

2. »The Amendment Song« (Jack Sheldon, en unge, Bart och Lisa)

En stenhård parodi på »I’m Just a Bill«, en av ABC:s animerade, hyperpedagogiska, kortfilmer från sjuttiotalet. (Köp samlingen »Schoolhouse Rock«, också den utgiven av Rhino, för en helhetsbild.):

»There’s a lot of flag burners/Who have got too much freedom/I wanna make it legal/For policemen/To beat ’em/’Cause there’s limits to our liberties/’Least I hope and pray that there are/’Cause those liberal freaks go too far«

3. »Honey Roasted Peanuts« (Homer och Marge)

Mitt nuvarande telefonsvararmeddelande. Ingen sång, bara prat. Men vilket prat:

Homer: Ah, finally a little quiet time to read some of my old favorites… »Honey-roasted peanuts. Ingredients: salt, artificial honey-roasting agents, pressed peanut sweepings…« Mmm.

Marge: I have to go out to pick up something for dinner.

Homer: Steak?

Marge: Money’s to tight for steak.

Homer: Steak?

Marge: Er, sure, steak…

Homer (återvänder till att läsa på jordnötsburken): Ah, the last peanut – overflowing with the oil and salt of its departed brothers. (Kastar upp jordnöten i luften, gapar, väntar.) Something’s wrong. (Börjar leta efter jordnöten bakom soffan.) Hmm… ow, pointy! Eww, slimy. Oh, moving! Ah-ha! Oh, twenty dollars… I wanted a peanut!

Homers hjärna: Twenty dollars can buy many peanuts!

Homer: Explain how.

Homers hjärna: Money can be exchanged for good and services.

Homer: Woo-hoo!

4. »The Monorail Song« (Lyle Lanley med flera)

Det svängigaste pianot i hela min skivsamling blir till allsång som mass-psykos. Så effektiv övertalning att Connex numera är rejält trötta på att jag ringer och föreslår ett inköp av en monorail. »Har du lyssnat på den där skivan nu igen?« brukar de sucka. »I swear it’s Stockholms only choice« skriker jag då tillbaka. »Throw up your hands and raise your voice! Monorail!«

5. »See My Vest« (Smithers, Mr. Burns, husa, Bart och Lisa)

Mr. Burns påkostade ode till att skjuta djur och göra kläder av dem. »These white slippers are albino african endangered rhino«. Ändå går det inte att sluta sjunga med. Jag säger som Bart: »Sorry. You gotta admit it’s catchy.«

6. »Dr. Zaius« (Troy McClure med flera)

Kommer du ihåg »Rock Me Amadeus« med Falco? Lägg till »Apornas Planet« och några gamla torra skämt (»Can I play the piano anymore?/Of course you can!/Well, I couldn’t before) och du har »Dr. Zaius«. Ett musikalnummer Andrew Lloyd Webber inte skulle kunna skriva om han så fått en fallande kaktus i huvudet under generalrepetitionen av »Evita«.

7. »Your Wife Don’t Understand You« (Lurleen (Beverly D’Angelo) och Homer)

Komprimerad country när den är som bäst. Hjärta, smärta och white-trash. Beverly D’Angelo är också känd som mamman i »Ett päron till farsa«-filmerna. Nästan för bra för att vara sant.

8. »Flaming Moe’s« (Kipp Lennon med flera)

I grund och botten signaturmelodin till Skål. På toppen bett och hugg:

»When the weight of the world has got you down/And you want to end your life/Bills to pay/A dead-end job/And problems with the wife/But don’t throw in the tow’l/’Cuz there’s a place right down the block…/Where you can drink your misery away…/At Flaming Moe’s…«

9. »Baby On Board« (The Be Sharps med flera)

Komprimerad bildekoration-doo-wop när den är som bäst. Samt en chans för alla Beatles-fanatiker att le slugt för sig själva. Låten avslutas med att Homer säger: »I’d like to thank you on behalf of the group, and I hope we passed the audition«. Aha, vad ser jag där i mungipan?

10. »We Do (The Stonecutters’ Song)« (The Stonecutters)

Träbord! Sejdlar till brädden fyllda med tjeckiskt öl! Armkrok! Konspirationsteorier!

Fungerar då låtarna på »Songs In the Key of Springfield« tagna ur sitt sammanhang?

Absolut. På precis samma sätt som jag kan njuta av soundtracket till »Paris, Texas« utan att ha sett den filmen kan du, om du nu råkat missa just det Simpsons-avsnitt där en låt är med, öppna en Duff och festa till vilket spår som helst på »Songs In the Key…«. Bra är bra. Och »Songs In the Key…« är så bra på så många olika sätt. Det är ett under att musiken på den skrivits under enorm tidspress och spelats in av studiomusiker. Glädje! Kvalitet! Själ!

Så, The Simpsons. »Songs In The Key Of Springfield« och ZTV, 20:00 (vardagar) och TV3 runt 18:00 (söndagar). Ses!

– Du har valt vinna eller försvinna! Frågan lyder: har Johan fått pengar av Rupert Murdoch för att skriva den här krönikan, han brukar ju bara tjata om lo-fi?

– Nej?

– Korrekt! Vi har en ny stormästare! Förutom dina tidigare priser får du också gå hem med ett presentkort på en weekend på Rancho Relaxo och en Juice Loosener! Grattis!