Ett jazzigt svängmonster från 1977

Vilken är egentligen den första rock’n’roll-låten ni någonsin hörde? 

Gräv djupt i era dumpade skivbackar, titta hemma i föräldrarnas pensionerade skivhylla, glänta lite på farsans tummade exemplar av Flamingokvintettens samlade hits och Stefan Borschs första soloalbum, plocka fram kassetterna som spred gospelglädje i pojk- och flickrummen innan ni upptäckte Mary J Blige och…ni hittar förmodligen något som inte stavas The Hives.
   Själv upptäckte jag efter mycket noggrann research ett jazzigt svängmonster från 1977. Kompet är fjäderlätt, ett vispande litet »på tisssda-på-tisssda-på-tisssda« som gör fingrarna alldeles knäppa av partyglädje. Kören doar, blåset blåser och sången trotsar all beskrivning. Det låter som om Ulf Lundell gurglar fluor. Och refrängen – hela låten är som en enda lång refräng – innehåller ett lika klassiskt och tidlöst nonsensuttryck som »Da Doo Run Run«.
   »Mahna Mahna« med den mytomspunna och hemliga muppen Mahna Mahna var och är fortfarande roligare än Tom & Jerry, inklusive avsnittet där radarparet spelar tennis och Jerry råkar svälja bollen.

 
Frifräsaren och rockartisten Mahna Mahna blev stjärna över en natt så fort han dök upp i »The Muppet Show« och fick med tiden också framföra sin hit i »Sesame Street« och »The Ed Sullivan Show«, alltid uppbackad av körkossorna i The Two Snowths.    Jag trodde som så många andra att »Mahna Mahna« var ett original signerat Mahna Mahna, men det är faktiskt en cover som gör Kermit gul av avund. »Mahna Mahna« är skriven av den italienska kompositören Piero Umiliani och var ett av spåren som tonsatte den porriga dokumentärfilmen »Svezia, Inferno e Paradiso« (»Sweden, Heaven And Hell«) från 1968. Men kännarna tvivlar. Vissa påstår att den ursprungliga versionen spelades in av fransmannen Henri Salvador under namnet »Mais Non, Mais Non«.
   Men i så fall har Mahna Mahna struntat i att översätta texten. Han bryr sig inte ens om att använda ord över huvud taget. Ett genialiskt drag som Michael Stipe kopierade rakt av på de första skivorna med R.E.M. – det är fler än Elvis Costello som tycker att Stipe var som bäst när ingen förstod vad han mumlade om. Och även de spanska damerna i Las Ketchup är bevisligen stora beundrare av »Mahna Mahna«. Sommarhiten »The Ketchup Song (Asereje)« är en ren och skär hyllning till Mahna Mahna & The Two Snowths.

Men varken Stipe eller Las Ketchup har kunnat upprepa Mahna Mahnas vilda improvisationer. För när The Two Snowths tystnar och den ultimata muppen härjar fritt förstår man till sist vad som egentligen låg bakom Tom Waits förvandling till jordfräs på »Swordfishtrombones«.
   Utlevelsen går nästan att ta på.
   »Mahna Mahna« är givetvis den främsta anledningen till att leta upp Rhinos färska samling »The Muppet Show: Music, Mayhem And More: The 25th Anniversary«. Sällan har så mycket gung, anarki och tyg fått plats på knappt två minuter.
   Det är den bästa dock’n’roll ni kan köpa för pengar.
   Åtminstone tills någon tar sig i kragen och ger ut Kakmonstrets samlade monologer i en blå och luddig box.