Mäktig skönhet och frenetiska poplåtar
År 2002 börjar lida mot sitt slut och snart kommer alla medier att svämma över av årsbästalistor. Johan Jacobsson hade tänkt att för en gångs skull vara ute i god tid.
För några månader sedan hade jag tänkt att skriva en krönika om hur tröttsamt det är att gå på konsert. Ni vet hur det är: folk som gastar i ens öra, hög ljudvolym, dyr öl, människor med sanslösa drink-beställningar som alltid står i vägen när man försöker köpa den dyra ölen, toaletter som aldrig når upp till hälsoinspektörers krav. Och när bandet har spelat sin musik (som var bättre förr) och man äntligen får lämna stället, ja då blir ingenting bättre. Garderoben är underbemannad, ens jacka stulen, snöstorm härjar utanför, bussförarna har gått ut i vild strejk, tunnelbanan har försvunnit, ringer man taxi får man veta att kötiden för att få tala med en telefonist är fyra dygn. Väl hemma efter en promenad bestående av idel uppförsbackar visar det sig att ens säng brunnit upp, en flock illasinnade tvättbjörnar har bosatt sig på toaletten och kaffet är slut.
Ähum. Det var, som sagt, en krönikeidé jag lekte med för några månader sedan. Nu skiner solen i min skalle igen och jag har ingen aning om varför jag då kände som jag gjorde. Konserter har ju alltid varit och kommer alltid att förbli jättekul. Och eftersom datumen så sakteliga börjar närma sig december hade jag tänkt att redogöra för några av mina favoritkonserter 2002. Utan inbördes rangordning:
1. The Janitors, Stampen, Stockholm
Tre svartklädda män bland stroboskop, rökmaskiner och reglage på 11. En Johan som stod längst fram och villigt lät sig överköras. Stockholmsbaserade The Janitors, vars medlemmar är kända från andra konstellationer, snor friskt från The Jesus and Mary Chains gamla goda tid. Men att klaga på det är lika med att förklara sig själv bortom all räddning.
2. Meta Band, Mitt bästa liv, Kalmar
Kysser jag ytligt bekanta på pannan efter en konsert är det ett tecken på att jag uppskattat vad jag nyss sett. Malmö-bon Martin Reissner, Meta Band, orsakade sådan eufori hos mig – med hjälp av frenetiska poplåtar och underbara texter fick han mig att känna mig ytterst levande. Själv sa Martin efteråt att han var rätt missnöjd. Total galenskap.
3. Dorotea, Mitt bästa liv, Kalmar
Apropå galenskap. Sekunderna innan tre av Göteborgs finaste gick på syntes en av dem dricka cognac ur en frisbee. Katastrofen tycktes då oundviklig, men väl ombord på det lilla träskjul som utgjorde Mitt bästa livs scen förvandlade Dorotea allt till POP. Så mycket POP att det nästan fortfarande övergår mitt förstånd. Lysande.
4. Sonic Youth, Hultsfred
De utgick från »Burning Spear« och accelererade.
5. godspeed you! black emperor, Club, Thessaloniki och på Södra Teatern, Stockholm
Mäktig skönhet. Kompromisslösa bergväggar av undersköna ljud.
6. Guided by Voices, Göta källare, Stockholm
Se min krönika i ämnet.
7. The Radio Dept., Kulturhuset, Stockholm
Så fick man då äntligen se dem livs levande. Att beskriva förväntningarna inför den här konserten som »skyhöga« är att underdriva. Hur mycket Radio Dept infriade? Låt mig säga så här: jag har låtlistan uppsatt på väggen.
8. Hell on Wheels, Kulturhusterassen, Stockholm
Hell on Wheels första och enda konsert i år var inget mindre än drygt fyrtiofem minuters knixig eufori. De spelade bara nya låtar och med varje not fick de mig att tänka »hit med andra skivan nu!«. Att denna skiva lurar bortom årsskiftet är ett skäl att stiga upp på morgonen.
9. Dennis Driscoll, Mitt bästa liv, Kalmar
Ännu ett sätt att mäta värdet på en konsert: blir artisten i fråga inklappad för över fem extranummer är publiken nöjd. Om önskedrömmar hade uppfyllts hade vi nog fortfarande stått på en regnvåt äng och lyssnat på Dennis ljuvliga poplåtar.
10. Emmon
Jag tror jag sett Emmon – Emma Nylén i passet – uppträda ungefär fem gånger nu och hon har aldrig lämnat mig besviken. Sveriges elektropopprinsessa nummer ett.
11. Dr Higgins, Our Secret, Stockholm
Den svängigaste lilla spelkonsollspoppiga Skåne-kombon väster om Pesos skaffar sig nya vänner och influerar folk i en rasande takt just nu. Och med tanke på hur bra de är live är det inte konstigt.
12. Pharadox och Nova Express, Hello Love, Stockholm
Pharadox hade gocartdräkter på sig. Det gjorde dem inte sämre. Nova Express är alltid bäst.
13. Stars of the Lid, Lava, Stockholm
Två Austin-bor med en gitarr var fick mig äntligen att förstå exakt hur en ocean av ljud låter.
14. The State of Samuel, Mitt bästa liv, Kalmar
Nu med ett helt band!