Boscoe: Boscoe
BOSCOE
Boscoe
Asterisk/Dotshop.se
8
»These ideas are still relevant today.«
En bisats vars ord är författade av Kwame Steve Cobb, vars ord syftar på tankegångarna Boscoe presenterade via deras enda, självbetitlade och nu återutgivna fullängdare.
Boscoe – som bestod av Chicago-sönerna Kwame Steve (trummor), James Rice (gitarr), Harold Warner (trumpet), Darryl Johnson (saxofon), Reg Holden (trombon) och Ron Harris (bas) – ville skapa medveten och sann musik. Deras toner, takter och poesi skulle agera upplysande och inspirerande funk fusion-pamfletter med målet att vidarebefordra ett meddelande innehållandes »black people’s total experience here in the United States«.
Några låttitlar, viss specificering: »He Keeps You«, »We Ain’t Free«, »If I Had My Way«, »I’m What You Need«, »Money Won’t Save You«.
Förstapressningen av »Boscoe« räknade dock bara femhundra exemplar och många av dem förblev osålda. Den samhälleliga omdaningen upphovsmännen önskade åstadkomma gick om intet.
Så här i efterhand kan det ändå slås fast att skivan för ut det menade budskapet. Så här i efterhand, trettiofem år gångna sedan »Boscoe« såg dagens ljus, kan det också slås fast att »these ideas are still relevant today«. »I can only hope that this album can impregnate the spirit of the people with a new set of possibilities«, som Kwame Steve skriver vidare.
Kalla mig en naiv idealist med uppenbara plakat, men jag finner detta deprimerande. Att vi människor inte på långa vägar lyckats förpassa verkligheterna Boscoe – eller Chicago Women’s Liberation Rock Band eller Woody Guthrie eller eller eller – levde i till avskräckande exempel är sorgligt.
Så låt oss alla införskaffa »Boscoe« och känna hur den aktiverar våra hjärtan och hjärnor. Låt oss brinnande ta del av dess drivet huggande rytmer och svängande instrumentering, låt oss studera dess ivrigt sjungna och poetiskt konfronterande texter. Rent och tråkigt kan här påstås att band som Earth, Wind & Fire, Art Ensemble of Chicago och The Last Poets må gjort delarna bättre, men Boscoe är egna, ytterst intressanta och står sig även i en sådan jämförelse.
Ty även deras musik är fortfarande relevant.
Låt oss alltså sluta upp under helheten. Låt oss kämpa för att 2043 års nytillkomna »Boscoe«-lyssnare enbart kan relatera till dess groove.
JOHAN JACOBSSON
2008-03-04
