Auton: Any Where Out of the World
AUTON
Any Where Out of the World
Structures Sonores
Betyg: 8
Viktor Sjöberg startade egentligen skivetiketten Structures Sonores för att släppa sin egen musik, men det hela började glida över i något annat i och med den hyllade utgivningen av trion Sonores (där Sjöberg förvisso är med) album »Elefanten« häromåret.
Auton är den första akt han ger ut utan att själv vara direkt involverad i aktens skapande. Och han är så oerhört stolt över att få vara den som förmedlar just den här musiken ut i vida världen att han skrivit under pressreleasen med sitt namn i guldskrift.
Också Auton är en trio, bestående av Douglas Holmquist, Rikard Heberling och Petter Samuelsson (där de två första möjligen kan kännas igen från duon Dr. Higgins). Liksom Sonores, Ass, Erik Enocksson, Tape, Testbild och en drös andra svenska akter i samma gebit rör de sig på – om vi får vara lite pretentiösa – vad som närmast känns som jungfrulig mark. Inte så att Autons toner är särskilt konstiga eller avancerade eller svåra.
Mer att det känns som att de börjar från början. Struntar i allt som redan gjorts och sagts. Och bara skapar musik, utan ramar, utan perspektiv. Bara gör det.
Visst kan man säga att »Sagittarius A« bär på drag av Steve Reichs minimalistiska klassiker »Music for 18 Musicians«, att »36,201 ft« för tankarna till Jim O’Rourkes långa, fria, jordnära stycken. Att annat doftar sextiotalsjazz, svensk folkton, ambient eller intrikat pausmusik från något BBC-arkiv. Men det är känslan av fräschhet som dominerar, känslan av otvungen frihet, av sprudlande upptäckar- och berättarglädje.
Bäst gillar jag den för skivan ovanligt intensiva »Krater«, ett intressant möte mellan en rätt skramlig gitarr och några ytterst väna blåsinstrument. Vackert!
PATRIK LINDGREN
2008-11-25
