Testbild!: Aquatint
TESTBILD!
Aquatint
Friendly Noise/Border
Betyg: 8
»Testbild! is a secretive project from Malmö, Sweden, playing pop music with avantgarde pretentions.« För att citera dem själva. Och när vi ändå håller på så erbjuder de även en lång och talande lista på influenser där det förutom relativt uppenbara musikaliska referenser som Robert Wyatt, Brian Wilson, Jim O’Rourke och Krzysztof Komeda även finns mer konceptuella källor som Yurij Gagarin, Beppe Wolgers och »gamla kopior av National Geographic Magazine«.
Samt Jacques Cousteau, vilket för oss in på gruppens senaste alster, den även med Testbilds mått (förra albumet var en hyllning till den schweizisk-algeriska upptäcktsresanden, skribenten och till islam konverterade Isabelle Eberhardt som levde 1877–1904) ambitiösa »Aquatint«. En skiva som förutom själva musiken även innefattar en besynnerlig novell om en bibliotekarie i en fyr och en – än mer besynnerlig – film med titeln »Undervatten«, där hemmagjorda muränor och krabbor plaskar runt på en fejkad havsbotten kommenterat på, tror jag, isländska.
Nej, behållningen är musiken. Och temat är havet – även om inte heller det känns jätteviktigt, mer än att det utgör ämne för texterna och ursäkt för en del småkitschigt vågskvalp mellan raderna.
Musiken är drömskt sextiotalsfluffig, lightjazzig pop med små skeva kanter och hörn som ger det hela behövlig stadga och edge. Fingerplockade bossagitarrer samsas med vibrafoner, bjällror, dämpade pianon, en trumpet nånstans, svala Bacharach-refränger och vänt jordnära folkpopkörer. Flöjter. Härligt basspel, luftigt och drivet.
Det är svårt att lyfta fram enskilda låtar, allt bara flyter på, rinner över spåren, ömsom bubblar upp som såpbubblor, ömsom tonas ner i varsamma rännilar av svalkande vatten. Ljuvlig lyssning, även om den konceptuella yttre inramningen kanske mest står i vägen för detta alldeles bedårande lilla popalbum.
PATRIK LINDGREN
2009-03-10