Rickie Lee Jones: Balm in Gilead
RICKIE LEE JONES
Balm in Gilead
Fantasy/Universal
Betyg: 4
Rickie Lee Jones växte upp med rastlösa föräldrar som flyttade runt USA under större delen av femtio- och sextiotalet. En rastlöshet som kanske satte sina spår, i mångt och mycket tycks den även ha präglat hennes eget liv och trettioåriga skivkarriär med sina toppar och ganska djupa drogkantade dalar.
Sedan den självbetitlade debuten 1979 har Jones varit en om inte starkt lysande så ändå självklart blänkande stjärna på musikhimlen, en stjärna som stundom varit svår att fixera.Hennes diskografi är en kringflackande blandning av folk, pop, rock och jazz, precis lika versatil som den flickaktiga men ändå starka stämma som är hennes röda tråd.
Att lyssna på Jones är onekligen att lyssna på en föregångare för senare generationers kvinnliga artister i samma skola som Cat Power (lyssna på Jones »Easy Money« från 1979) och Feist.
Nya albumet är traditionsenligt en blandning av de olika stilar hon behärskar. Själv tilltalas jag mest av den folkrockiga, lite kaxigare och strävare sidan av den snart femtiofemåriga sångerskan och har därför inte så mycket att hämta på »Balm in Gilead«. Albumet har slagsida åt det ljumna och mysjazziga, vilket mynnar ut i en ganska intetsägande platta som hade mått bra av externa producenter. Det är ett – kanske självförklarande – mysterium att Jones som själv skött produktionen väljer att lägga tonvikten vid den av hennes favoritgenrer som gör hennes säregna röst minst rättvisa. Som tur är finns det gott om tidigare album som är värda att leta upp eller återupptäcka om man vill stifta närmare bekantskap med Rickie Lee Jones.
JENNY SÖRBY
2009-11-10
