Martin Lorentzson: Popville




MARTIN LORENTZSON

Popville

Rödöga/Border

Betyg: 6

 

Det bästa, och mest modiga, med Martin Lorentzon är allt han låter bli att försöka vara som textförfattare på svenska. Han undviker så kallat klipskt ordvrängeri. Här finns ingen ansats till att framstå genial, inte heller märks något av det där bredfilat episka tilltalet som särskilt våra manliga rocktrubadurer hemfaller åt. Den forne sångaren i countryrockbandet Deeptone verkar också genuint ointresserad av att brösta upp sig själv, än mindre av att bocka av »de stora frågorna«.

Vad blir det då kvar?

Kärnan i tillvaron.

Bara enkla relationslåtar om helt vanliga människor som kanske inte alltid är superlyckliga men ingalunda krisar i varje sekund, och den som kan sin soul och country vet att det alls icke behöver vara »bara«. Det beror ju på vad man gör med det, och hur man gör det.

Lorentzsons ord balanserar från början till slut på – eller just över – gränsen till det banala, även om det i detta fall blir något av en styrka. Det är inte många som så här oförställt klarar av eller vågar att porträttera en medelklassig svenssontillvaro, utan att för den skull ramla ner i schlager- eller dansbandsvärldens huvudsakliga bondfångeri. Är texterna på sina ställen lite ostiga är de det för att de inblandade i en nära relation då och då ju faktiskt tillåter sig att vara lite larviga gentemot varandra. Allt är emellertid gjort med värdighet, sensualism och en nästan lite rörande stolthet.

»Popville« är ett modigt och i flera avseenden lyckat album som skulle ha varit riktigt angeläget om musiken hade tillåtits att ta en större plats. Den är nästan genomgående anonymiserad eller utslätad i överkant. Att sikta på P4:s spellistor är givetvis inte fel för någon som torde ha goda chanser att locka till sig vänner av Peter LeMarc, men när det sker på bekostnad av personlighet och den värme som präglar skivan i övrigt känns det onödigt. Med tydligare karaktär på såväl komp som produktion lär Martin Lorentzson utan tvekan vara kapabel att bygga upp en helt egen publik.

PIERRE HELLQVIST

2010-06-08