Marching Band: Pop Cycle
MARCHING BAND
Pop Cycle
Uncomfortably Numb/DFR
Betyg: 7
Marching Band verkar inte kunna bli omskrivna utan att det ska tjatas om TV-serier och filmer. Och jodå, här rabblar även jag upp »Scrubs«, »Cougar Town«, »Zombieland« och »Nick and Norah’s Infinite Playlist«, amerikanska serier och filmer där duon från Linköping haft med låtar. Det är ofrånkomligt.
Inte för att det nu är så unikt med svenska namn i Hollywood-produktioner (Robyn gästade »Gossip Girl« så sent som härom veckan). Nej, grejen med Marching Band är att skillnaden är så pass stor mellan påkostade TV-serier och ett anonymt band som inte många här hemma har koll på. Bara en sådan sak att »Pop Cycle« släpptes redan i maj internationellt men först nu i hemlandet är intressant.
Anonymiteten präglar nämligen till viss del Marching Band. Jacob Lind och Erik Sunbring har röster som aldrig knackar en hårt på axeln och kräver att man lyssnar. De sjunger lite svävande, som att de inte riktigt trycker på, som de spelade indierock i Chapel Hill 1997.
Nu behöver inte det vara en dålig grej. Och kom ihåg att jag skrev »till viss del« här ovan.
För musikaliskt är Marching Bands andra riktiga fullängdare en riktig pärla att upptäcka för alla popälskare.
»Pop Cycle« spelades in i Stockholm med Jari Haapalainen som producent. Haapalainen lyckas aldrig riktigt lyfta fram duons röster i ljudbilden, men har å andra sidan ett helt batteri av finurliga och medryckande melodier att arbeta med. För Sunbring och Lind kan det här med att få ihop melodislingor som borrar in sig precis under huden. Influenserna är alldeles för många för att rabbla upp, men det är inte heller så intressant om jag hör ett lån från The National där eller en gammal Linda Perry-refräng där.
Det viktiga är att Marching Band består av popsnickare av hög klass, två killar som med låtar som »It Will Never Slip« och »Comfortably Numb« får till några av årets finaste låtstunder.
Det räcker långt för mig.
ANDERS DAHLBOM
2010-11-23