Mats Gustafsson: Needs!
MATS GUSTAFSSON
Needs!
Dancing Wayang
Betyg: 8
Plötsligt bröts tystnaden omkring mig. Någonstans i min närhet – i ett intilliggande hotellrum – började någon värma upp sig själv och sin saxofon. Genom väggen hörde jag nu henne eller honom; trevande skalor, eftertänksamma figurer, försiktiga melodier.
»Trevligt, lite underhållning«, tänkte jag från min plats på sängen.
Men snart fann sig musikern; tonerna han eller hon skapade fylldes sakteliga med liv, med glöd, med stolthet. Kärlek och experimentlusta tog tvekandets plats.
Min reaktion på denna utveckling var omedelbar; raskt kastade jag mig ner på golvet och började banka på ett bordsben med en ölöppnare. Här skulle jammas! Här skulle en högkonceptuell duo bildas – omedveten mässing möter medveten percussion – och här skulle spännande konst skapas! Bank-bank-ba-bankbank!
I efterhand och nedskrivet kan ovanstående händelseförlopp te sig aningen töntigt, ganska banalt. Men då och där – lördagen den 23 oktober år 2004, på First Hotel Plaza i Västerås – var det i stället något både självklart, naturligt och vackert.
Lördagen den 23 oktober år 2004 markerade nämligen den andra dagen av Perspectives 2004; en festival kurerad av Mats Gustafsson och producerad av Lennart Nilsson, en festival vars stridsrop var »Fight Global Stupidity!«.
En festival jag fortfarande rankar som en av de bästa jag besökt.
Under dess fyra intensiva dagar presenterade Mats och Ulf – i lokaler spridda över Västerås – handplockade och alltigenom lysande artister från konstmusikhåll, från frijazzhåll, från punkhåll, från electronicahåll, från noisehåll… På pappret en spretig upplevelse, på plats en samlad helhetsupplevelse. Eller som Mats och Ulf skrev på nyaperspektiv.se: »The aim of Perspectives 2004 is to give Västerås and Sweden an international festival with music that is alive, making new paths in the music and in ourselves. A festival with creative music, a festival with new perspectives!«
Klart man brister ut i bordsbenshamrande när man är mitt uppe i något sådant!
Att Mats Gustafsson dessutom är en lika briljant musiker som festivalgeneral är ingen hemlighet. Sedan slutet av åttiotalet har denne Umeå-son satt skivspelare och scener i vild brand med sina saxofoner och flöjter. Ojämförlig, unik; hans spelstil är nära, intensiv, energisk, magisk, vildsint, öm, passionerad, kraftfull. Han må lägga mässing solo eller om och kring artister som Sonic Youth, Ken Vandermark, Barry Guy, Peter Brötzmann och David Grubbs – han är alltid bäst.
LP:n »Needs!« är Mats ungefär femtioelfte album i ordningen och det skriver inte om detta nyss nämnda. Däremot är det unikt på så sätt att det räknar det första alstret som fångat hans kombinationer av improviserad baryton- och slidesaxofon och elektronik. När den snurrar på min skivspelare associerar jag till tidiga Cabaret Voltaire-spår som »Treated Guitar«, till Lasse Marhaugs mest krälande kompositioner, till andetagen i slutet av Karlheinz Stockhausens »Hymnen«, till det rytmiska tuggandet The Ex uppvisar i spår som »Weapons for El Salvador«… samtidigt som den är helt och hållet Mats egen. Musik som fascinerar, musik som väcker tankar och sliter upp ens bröstkorg, musik som gör sig extremt bra på fruktansvärt hög volym.
Med andra ord är »Needs« något av ett Perspectives 2004 i miniatyr.
Så vill du pröva på det jag var med om där i Västerås är det bara att införskaffa den. Var du i Västerås då och vill återuppleva känslorna du fick är det bara att införskaffa den.
Men var beredd på att den kan leda till att du spontant börjar skapa tillsammans med din granne.
JOHAN JACOBSSON
2010-12-14
