Still Corners: Creatures of an Hour

STILL CORNERS

Creatures of an Hour

Sub Pop/Border

Betyg: 6

4AD-popen fortsätter att flytta till det gamla grungenästet Sub Pop.

Still Corners, en kvartett från London som leds av amerikanen Greg Hughes, gör i likhet med bolagskollegorna Memoryhouse allting rätt om syftet är att 2011 erhålla största möjliga hipsterblogguppbackning: eteriska, stämningsfulla och effekttyngda ljudlandskap, episka trummor, visksång höljd i mystisk dimma samt ständiga referenser till Cocteau Twins, My Bloody Valentine, Slowdive.

Ingenting på detta debutalbum är lika betagande som fjolårssingeln »Don’t Fall in Love«, men det hindrar inte första halvan av skivan från att vara mer eller mindre förtjusande. Sedan försvinner melodierna undan för undan, atmosfären går från att alternera mellan det drömska, det klangfulla och det kusliga till att uteslutande låta som det förväntas att sådan här musik ska låta; ungefär som dagg ser ut.

Förutsägbarhet må vara en central beståndsdel i den här genrens genpol, men det är svårt att se vad Still Corners själva bidrar med för att hålla den vid liv eller ännu hellre ta den vidare. På gott och ont har gruppen tagit i sammanhanget rikligt med tid på sig att färdigställa »Creatures of an Hour«. De låter färdiga, men färdiga i överkant – man saknar något som skaver, överraskar, bryter av.

Kalla mig hemkär, men inhemska I Break Horses utvann mer ur det här konceptet på sitt Bella Union-album tidigare i år.

PIERRE HELLQVIST

2011-10-11