Way Out West dag 3-rapport

LÖRDAGENS BÄSTA KONSERTER

Viagra Boys

Borde vara omöjligt men ju köttigare bandet låter desto sexigare framstår de. Viagra Boys är sannolikt världens bästa rockband just nu; musikaliskt, visuellt, tematiskt, humor vs allvar-balans. Den enorma publikskocken framför Azaleascenen jämnas med marken av denna hopplöst charmerande, både sjövilda och metodiskt kontrollerade, ångvält. I ett komprimerat slags »greatest hits«-set försvinner några favoritlåtar och knäppa avstickare men ger samtidigt den oinvigde en effektiv inblick i varför Sebastian Murphy & co vinner allt större internationell ryktbarhet.

Boygenius

Får musik verkligen vara så här omhändertagande, sorgsen och fin på en stor scen belägen i en halvgeggig park samtidigt som tusen saker sker överallt runtom? Märkligt och fantastiskt nog fungerar det. Sprödast tänkbara livshymner för flickorna längst fram – och för gubbarna som borde ha varit där. Phoebe Bridgers, Julien Baker och Lucy Dacus har rösterna, låtarna, karisman, personkemin, värmen, ett närmast fluorescerande skimmer över sitt sound men kanske framför allt ett grundmurat förtroende som skapar en okrossbar relation dem och publiken emellan. Tänk Crosby, Stills & Nash utan självbelåtenheten.

Ghetts

Visst blir han lite för mycket lekledare i sin iver att få med precis hela linnéscenenpubliken, särskilt om du beaktar tyngden och allvaret i hans låtar. Men grime-MC:n från London, vars senaste album »Conflict of Interest« från 2021 var ett smärre mästerverk, har samtidigt så mycket pondus, livsvisdom, smittsamt spelsug samt låtar som »Hop Out«, »Skengman« och en blytung version av dancehalldynamiska »Know My Ting« att det ändå utvecklas till en unik liten stund du knappast hade velat vara utan.

ÖVRIGT

Lite väl många backtrackuppträdanden, eller? Ja, det är dyrt att kuska runt med musiker men du drar då också till dig och behåller publiken, vilket de facto kan vara ett plus som artist.