The Bats: The Guilty Office
THE BATS
The Guilty Office
Kning
Betyg: 7
Det är en stor händelse för Kning Disk att lansera The Bats nya album i Skandinavien. Skivbolagets boss Mattias Nilsson torde vara en av landets mest hängivna beundrare av nyzeeländsk musik. The Bats – med låtskrivaren, sångaren och gitarristen Robert Scott i spetsen – var ett av de mest tongivande banden i den våg av nyzeeländska band som drog fram på åttiotalet och som likt andra kiwigrupper i stil med The Chills och The Verlaines initialt släppte sina skivor på Flying Nun Records.
Kning har även sammanställt en Bats-samling, »Retrospective 1984–2009«, som tyvärr enbart släppts i promotionsyfte. Där kan man höra många lysande poplåtar, framför allt från åttiotalet. Nyzeeländska band som The Bats och The Clean (där Robert Scott också var medlem) influerade många amerikanska indieakter (Pavement, Superchunk, Yo La Tengo) och man kan även höra paralleller med vissa saker på Sarah Records. Ett slags urindiepop. Gitarrjangel. Melankoli. Medryckande melodier. Vingligt, men direkt.
Efter en paus på nästan ett decennium har Bats de senaste åren visat tecken på pånyttfödd aktivitet, och soundet på »The Guilty Office« är delvis ett försök att återerövra åttiotalet. Låtarna har inte samma skimmer som, säg, »North By North« eller »Claudine« men det är bra pop. Det känns som att jag har hört det förut, på ett angenämt sätt. Positiv nostalgi, även om låtarna är nya.
Och det är väl den där urkänslan som lockar. Det finns inga poser i musiken. Inga överdrivna extravaganser. Robert Scott låter lika naturlig som en sympatisk granne. Melodierna är som träd, vinden, molnen. Det hugger sällan till, men det gör inte så mycket. Musik som gör mig gott. Och en anledning att återknyta kontakten med fler gamla bekantingar från ön långt, långt borta.
PM JÖNSSON
2009-06-09
