Karla-Therese Kjellvander & The Rockridge Brothers: Dance, Monster, To My Soft Song!
KARLA-THERESE KJELLVANDER & THE ROCKRIDGE BROTHERS
Dance, Monster, To My Soft Song!
Red Rock/Playground
Betyg: 7
Det går inte att lyssna på den här musiken utan att först författa ett slags försvarstal. För »Dance, Monster, To My Soft Song!« reser frågan: får man göra så här?
Egentligen är det här inte konstigare än det som Petter, Monica Zetterlund och Titiyo har gjort, i andra genrer (hiphop, jazz och soul respektive). Man förflyttar en i grunden arketypisk amerikansk konstform till kallaste nord. Man gör antingen sin egen take på det, förvanskar och förvränger, eller så förhåller man sig trogen traditionen och blir i stället en i raden av kongeniala uttolkare.
Det är väl bara det att just den här genren – vi kan väl kalla den bluegrass – aldrig fått samma mängd uttolkare som de övriga amerikanska populärmusikstilarna. Karla-Therese Kjellvanders musik blir mer som ett ämne att studera för forskare; blir en palimpsest. Tvätta noga och man hittar den bakomliggande texten.
Den är nedtecknad för länge sedan, i Appalacherna, av män och kvinnor bortom allfartsvägarna, bortom de ekonomiska undren, bortom stadens brus. Bluegrass, hillbilly och old timey är vita amerikanska fattigmansgenrer. Den är deras historia, tonsatt och nedärvd.
Men låt det stå klart att det här är mycket mer än en akademisk avhandling: det är livs levande musik som anfaller sinnena från alla upptänkliga håll. Det är känslor, svallande och sjudande.
De fyra folkmusikerna som utgör The Rockridge Brothers är mer eller mindre virtuoser på sina respektive instrument. Det låter fruktansvärt bra. Karla-Therese sjunger elva fina låtar om kärlek och religion som utan problem anpassar sig till genrens historia. Det svänger som på en riktig logdans långt ute på landet.
TONY ERNST
2010-09-07
