Som krossat glas mot marmorbord






 

Johan Jacobsson älskar fanzines. På senare tid har han läst så många lysande alster ur den fotostatkopierade världen att han helt enkelt var tvungen att tipsa fler om dem. Läs, beställ och läs!

 

Låt mig hoppa över den ohyggligt tröttsamma »med eller utan ’e’-prefix«-debatten (pappersfanzines vs. e-zines) och gå rakt på sak. Nedan följer en genomgång av några pappersfanzines jag läst och älskat under sommaren som gått.

 

3…6…9 sekunder av ljus #2
Bakom detta fanzine står Märta Myrstener, också känd som låtskrivare och sångerska i Florian. 3…6…9 sekunder av ljus har allt jag begär av ett fanzine – det är personligt (självbiografiska berättelsen »Feg på Stockholms gator«), engagerat (intervjun med Paddington Distortion Combo) och intressant (intervjun med Jesper och Tobias från e-zinet Poco Loco). Köp Florians nyutkomna självbetitlade sjutummare och 3…6…9 sekunder av ljus, brygg en kanna té, starta jetmotorerna och ta en tur i ett nytt universum. Stjärnorna kommer att vinka.
   (30 sidor, A5, ej prissatt. Märta Myrstener, Ringvägen 39A, 118 63 Stockholm. marta@popmail.com)

 

Auf Wiedersehen, Monty! #3
På Emmaboda förra året var jag och några vänner ute och gick utanför själva festivalområdet. Mina vänner stannade för att hälsa på några bekanta så jag ställde mig lite vid sidan av och avvaktade. Det visade sig att en av de bekanta, Anton, delade ut nummer ett av sitt fanzine. Mina vänner fick varsitt nummer, så även jag. Fanzinet var pyttelitet, hade ett grönt omslag och hette Auf Wiedersehen, Monty!. På omslaget stod varudeklarationen »kärlek, pop, Commodore 64«. Jag föll som en fura. På Love, Music, Wine & Revolution i somras var jag och samma vänner ute och gick utanför själva festivalområdet. Plötsligt hoppar samma Anton fram och trycker sista delen av trilogin Auf Widersehen, Monty! i våra händer. Det var pyttelitet och hade ninjan från dataspelet »The Last Ninja« på omslaget. Jag föll som en fura.
   Fem minuter senare sitter jag framför stora scenen och läser högt ur det för alla som vill och inte vill höra:
   »Politik för mig är någonting absolut nödvändigt. Det är en reaktion på en krissituation. Jag åker spårvagn och bredvid mig sitter ett svältande etiopienbarn. Det är svårt att förstå, jag kan inte bara sitta still när det är så. Jag trivs inte riktigt med att lätt och ledigt spatsera runt i en värld där naturen dödas i kapitalismens jakt på MER, MER, MER. Jag trivs inte med att vara man i ett patriarkat. Att inte REAGERA skulle vara som att avliva en del av mig själv.«
   »Genom den här världens misär och genom tusen miljoners gråa betonghus lyfter en liten sjutumssingel som en såpbubbla och lägger sig i ett ögonblick av REN SKÖNHET på min skivspelare. Nålen träffar spåret och för en liten stund är jag trots allt KÄR i den här världen. Tårar rinner nerför min kind och jag blir helt tokig! I sådana stunder tänker jag att musiken är det enda som har någon mening i mitt liv.«
   Sidan sju i Auf Wiedersehen, Monty! upptas av en bild på Anton där han poserar med en Maksim Gorkij-bok. Så fort jag får tag i en tavelram ska jag kopiera den bilden och sätta upp en tavla för en kommande tid.
   (18 sidor, A6, 2 kronor plus porto. Anton Halldin, Temperaturgatan 91, 418 41 Göteborg)

 

Blue Vision Personalities #1
Jenny Damberg och Sara Martinsson gjorde förut fanzinet .eTer. tillsammans. Det enda numret av den tidningen som jag äger, nummer fyra, är mycket trevlig läsning – intervjuer med band som Hell On Wheels och Soul Her Up blandas friskt med noveller, hyllningsartiklar till olika personer och fenomen samt kul löjl. Blue Vision Personalities (döpt efter en porrklubb i Stockholm) är i mångt och mycket en fortsättning, men nu mer betonat på artiklar om diverse fenomen (nördar, sno saker) och personer (Darren Hanlon). Blue Vision Personalities krossar glas mot marmorbord och strör skärvorna runt omkring en tills man inte kan röra sig längre och så vill jag som läsare ofta ha det. Blue Vision Personalities är personligt, engagerat…
   Ni fattar.
   (Dessutom är det tack vare Jenny och Sara jag såg By Coastal Café live för första gången och i min värld betyder sådant massor.)
   (38 sidor, A5 + en suverän samlingsskiva med spår från bland andra By Coastal Café, Mobile Unit Seven, Nixon, Florian och The State of Samuel, inget pris. BVP, c/o Knutsson-Hall, Storholmsvägen 382, 132 52 Saltsjö-Boo. bluevisionpersonalities@hotmail.com)

 

Broken Face #11
Nu har jag följt svensken Mats Gustafsson och amerikanen Lee Jacksons fanzine i flera år och de lyckas alltid med varje nytt nummer få mig att tycka att jag helt och hållet saknar koll. I artikel efter artikel, i skivrecension efter skivrecension räknar de och deras medarbetare upp mängder av band från hela världen som jag aldrig har hört talas om men som låter helt underbart bra. »No matter, I still get shivers on my neck and pulses of aching pain going right through my heart every time I listen to it« skriver Mats om den amerikanska gruppen PG Six album »Parlor Tricks and Porch Favorites« (Amish Records). PG Six vilka? Amish Records vadå? Bor jag i en skolåda i en garderob? För folk som gillar Bucketfull of Brains och Ptolematic Terrascope, för folk med tid över, för folk som uppskattar det tryckta ordet, för folk som du och jag.
   (60 sidor, magasinsformat, 40 kronor. Mats Gustafsson, Högbergsgatan 43B, 1tr, 619 30 Trosa. matsanna@mail.bip.net http://brokenface.exitflagger.com)

 

Robots & Electronic Brains #9
När vi ändå är inne på fanzines som orsakar mindrevärdeskomplex hos mig: hälsa på Englands stolthet Robots & Electronic Brains. Till exempel: jag slår upp tidningen, vänjer ögonen vid den gräsliga layouten (brukar ta två till tre minuter) och möts genast efteråt av nyheten att det finns ett band från Wales som heter Trawsfynydd Lo-fi Liberation Front och att de spelar englandsfientlig noise/ambient. Vill ha alla deras skivor! Buda över med FedEx! Jag betalar extra, jag mutar tullverket! Vadå »den är slutsåld«? Råttor! Lägg till en superb artikel om exempelvis varför engelska musiktidningar är hopplösa (några av de intervjuade är Colin Newman från Wire och Nigel Turner som driver skivbolaget Pickled Egg) och du förstår varför mina knän är g»le varje gång jag avslutat ett nytt nummer av Robots.
   Två andra säker värda att notera. Ett: gentlemannen bakom Robots, Jimmy Posession, är en stor Sverigevän. Han har utmärkt koll på vad som händer här och han var på Emmaboda förra året och har skrivit en hemskt underhållande dagbok (varav kapitel två är med i detta nummer) om sina upplevelser då. Emmaboda-dagboken tog det mig ett tag att läsa för jag fruktade att jag skulle omnämnas som »the Swede who lost his ability to speak english«. You’re so vain…
   Två: Jimmy har ett soloprojekt han kallar The Guy Who Invented Fire. Det lär vara toppen.
   (38 sidor, A5 + en sjutumssingel med bland andra By Coastal Café, 1.50 pund. c/o r+eb, 133 Green End Rd, Cambridge, CB4 1RW, UK. rebzine@hotmail.com http://www.come.to/robots)

 

Tidning #1
Hjärnan bakom Rocket Number Nine Records, Henrik Kihlberg, har också kläckt den utmärkta idén att göra ett fanzine som behandlar ett nytt tema i varje nummer. Första installationen (av flera, hoppas jag) är en list-special. Ja! Topp tre-anledningar till att försöka få tag i Tidning nummer ett:
   1. Roger Gunnarssons artikel om hur han brukade bokföra Tracks.
   2. Anton Steenslands högst vetenskapliga betygsättning av Playboy- och Penthousetjejer, porrstjärnor och supermodeller – måste läsas för att vidden ska förstås. Listnörderi på hög nivå.
   3. Pontus Lundqvists »hårdrockare jag sett på tunnelbanan«-lista.
   (24 sidor, A5, gratis. hejhenrik@yahoo.com)

 

Try Happiness #2
Det är bara att montera ned alla skyddsbarrikader, ta av sig sina cynikerslipade glasögon och ge sig hän. Människorna som skriver i Try Happiness (bland andra Jörgen Svensson, Blåpojken, Anton Halldin och Åse Persson) har förmodligen störst hjärtan av alla i fanzine-Sverige. Band och artister hyllas välskrivet tills man som läsare vill springa ut och göra något till deras ära. Så om ni stöter på grovt huggen granit som med god vilja kan fås till porträtt av exempelvis Nixon, Byron’s Girlfriend, The Aislers Set eller Stars i någon park i Stockholm kan ni bara konstatera att »jaja, nu har Johan plöjt Try Happiness nummer två igen«.
   (66 sidor, liggande A5, 30 kronor. Jörgen Svensson, Märlspiksgatan 4F, 414 57 Göteborg. tryhappiness@prontomail.com)

 

Twisterella #2
Från början ett e-zine, numera också på papper. En utveckling jag applåderar. Twisterella-medarbetarna doppar ömsom sina tangentbord i gift, ömsom i hallonsaft. En bitsk artikel om såsig rockmusikjournalistik följs av uppskrivningar av Moldy Peaches, Helmet och det norska skivbolaget Café2001 följs av en bitsk artikel om varför »äkta« är ett fånigt ord att använda i musiksammanhang följs av…

   Twisterella #2 – pretto as fuck.
   (14 sidor, A5, gratis. twistlist@twisterella.com http://www.twisterella.com/t2)