Marinerad i Los Angeles






Med »Angeleno« och »Tenderheart« har Sam Outlaw gett kalifornisk country ett uppsving.

Reklamaren som lämnade det välbetalda jobbet för en långt ifrån bombsäker karriär inom country. Med debuten »Angeleno« härom året lyckades mellanvästernbördige Sam Outlaw ändå väcka viss uppmärksamhet. Skivan som är fullkomligt marinerad i LA – producerad av Ry Cooder och dennes son Joachim, med gästinslag från Linda Ronstadts mariachimusiker – gav den lite slumrande kaliforniska countrytraditionen ett välbehövligt vitamintillskott på ett fundament av lika delar honkytonk och slick singer-songwriterrock.

På uppföljaren »Tenderheart«, producerad av sångaren själv, låter Sam Outlaw ännu mer trygg i sig själv. Enslig men inte gravallvarlig. Tillbakalutad men inte tillfreds. Fullt fokus ligger på låtar och stämning, det här med attityd eller självhävdelse tycks han överlåta till andra. Trots att han knappt har hunnit vara borta känns det skönt att ha honom tillbaka.

När jag träffade dig i Stockholm förra året sa du apropå din nästa skiva att om någon låt låter som James Taylor är det okej, om någon låt låter som Tom Petty är det också okej och om någon låt låter som Ryan Adams funkar det med. Nu med en färdig skiva framför dig, hör du spår av just dessa exempel? 

– »Bougainvillea, I Think« har utan tvekan en James Taylor-känsla medan låtar som »Tenderheart« och »Trouble« låter som Tom Petty eller rentav Ryan Adams. Precis som med förra plattan ville jag göra en varierad skiva och jag känner att vi grejade det även den här gången.

Du så då också att däri finns anledningen till varför du gillar benämningen SoCal country på din musik eftersom SoCal country i princip kan låta så som du vill att den ska låta. 

– Just så. Den musikaliska traditionen i södra Kalifornien rymmer allt ifrån Bakersfield-honkytonk till Laurel Canyon-folkrock och Troubadour-erans singer-songwriters. Även den mexikanska prägeln i stan har sipprat in i mitt sound, så det mesta finns nog där. Nu önskar jag förstås att vi inte alls behövde kategorisera musik, men är det ett måste tycker jag alltjämt att SoCal country är en fungerande beskrivning.

Kan du nämna en i ditt tycke typisk SoCal country-skiva?

– Jag vet faktiskt inte om det finns någon sådan men det är svårt att tänka bort Eagles »Hotel California« i sammanhanget.

Varför?

– Inte för att skivan är konventionell country men den symboliserar hur det bandet fick country, rock och pop att överlappa varandra, de skapade något helt eget. »Hotel California« utforskar förlorad oskuld och materialismen som omgav dem. Utifrån dessa ämnen skapade Eagles ett narrativ som är unikt för Los Angeles.

Var i LA bor du? 

– Min fru och jag har bott i flera olika områden runtom i LA, men alltid i den nordöstra delen. Allt ifrån Echo Park till Glassell Park, och nu bor vi i Glendale. Nordöstra Los Angeles är inte alls strandnära men omges av underbara kullar och dalar. Vi älskar att besöka Huntingon Gardens i Pasadena och att åka och handla på vår lokala stormarknad: The Galleria. Där finns lite av varje, om än då ingen strand.

Många pratar om hur svårt det är att »lära känna« LA – inte bara staden i sig utan även invånarna. Var det likadant för dig? 

– Jag tycker nog att Los Angeles är lika välkomnande som vilket ställe som helst. Kan inte direkt påstå att jag lärt mig staden eftersom den är så vidsträckt men jag känner mina närmaste omgivningar väl. Vad människor anbelangar hänger jag numera mest med min fru och bebis. Då och då ger vi oss ut på stan i goda vänners sällskap men på helgerna stannar vi hemma. Det är rena rama djungeln där ute.

 

Sam Outlaw spelar i Stockholm 5 juli, Säter 6 juli, Bergsjö 7 juli, Halmstad 8 juli, Göteborg 9 juli, Falkenberg 11 juli, Hultsfred 12 juli, Löderup 13 juli.




Relaterat

Sam Outlaw: Tenderheart