The Hanged Man: Of Blood is Full

»The Hanged Man spelar sagolik musik – i betydelsen att du vandrar runt i ett landskap som stundom känns tryggt och snyggt, stundom lite overkligt och förvirrande.«

Det var Rebecka Ljung som skrev det i en text här på Sonic-sajten om låten »A Heart is a Stone«. Hon fångar tämligen exakt det som gör Rebecka Rolfarts lite svårfångade och svårkategoriserade men nästan oupphörligt intressanta projekt/band/ alter ego The Hanged Man så intressant.

Assisterad av musiker vi känner från exempelvis Dungen och Side Effects gör Rebecka Rolfart, med förflutet såväl i Those Dancing Days som Vulkano, totalt fri musik som bryr sig föga om hur man ska eller förväntas göra saker, musik som släppt taget om det konventionellas sarg och driver rakt ut i nattens okända. Skavda rester av postpunk möter häxsabbatseanser, Kate Bush-lika landskap och lite hederligt gammalt progrockflum.

Även om allt det där må låta som något otydligt och kanske new age-nipprigt i överkant lyckas flertalet låtar ändå vara knivskarpa och distinkta, som ljuvliga »Heart Beats Slow«, dansanta »The Crack« och redan nämnda balladen »A Heart is a Stone«. Blir sugen på att höra mer.